Korn - The Paradigm Shift
Av Urban Kindhult
De måste väl ändå kallas för metal-innovatörer, ikonerna i amerikanska Korn, ett av de verkligt stilbildande banden i genren som kom att kallas nu-metal. Med sitt elfte album i ordningen kallat för The Paradigm Shift, välkomnar man gitarristen Brian ”Head” Welch tillbaka, efter att han varit på drift sedan 2005. Man är alltså, med undantag av trummisen Ray Luzier som anslöt 2007, nu tillbaka i sin klassiska sättning. Korn har alltid präglats av en stark attityd och en förmåga att låta de grumligaste 7-strängade gitarrerna innovativt verka i ett samlat uttryck tillsammans med en hel del elektroniska inslag, utan att det känns konstigt.
Ihop med Jonathan Davis säregna och uttrycksfulla röst lyckas man fortfarande skapa extremt energisk och snygg musik med ett humant anslag som tilltalar och gör avtryck. Här finns de episka och förlåtande refrängerna som tar över efter brottartungt riffande med de karaktäristiska och oväntade vridningarna som gör det hela personligt och berörande.
Korn håller inte tillbaka en sekund från starka inslag och effekter vilket bidrar till en gitarristisk storhet i en frustande innovationslusta nedkokat i en storslagen produktion signerad Don Gilmore.
Gitarristen som hållit ställningarna under åren, James ”Munky” Shaffer, har hävdat att detta skulle bli en platta med mer gitarr och en rakare approach och han tycks ha realiserat denna vision. Gitarrer kan nog inte bli större än så här och de lama stunderna lyser med sin frånvaro.
Till de verkliga favoriterna bland de elva låtarna bör här särskilt nämnas inledande Pray For Me med alla karaktäristiska element på plats, förstasingeln Never Never samt andra låten Love & Meth med ett gitarrintro som med enkla medel har det lilla extra och blommar ut i en grym refräng som sätter sig. Den ambitionen går också igen i det mesta de gör. Korn, anser jag, är det bästa av de band som gör just den här överväldigande musiken. Här finns en förmåga att spela ut och göra sitt rockande till en synnerligen pulserande och dynamisk anrättning med lagom djup.
FUZZ 7/13
|
|
Fler artiklar
Prenumerera på nyhetsbrev från fuzz.se