Chantel McGregor - Like No Other

Av Janne Stark

Engelskan Chantel McGregor har nu släppt sin första egenfinansierade cd. Klippen på Internet visade på en otroligt bluesig gitarrist som dessutom kunde sjunga med bravur. När nu plattan är här profilerar hon sig bitvis aningen annorlunda. Inledande Fabulous låter tung och modern men med ett dansvänlig groove, något jag inte tidigare hört. Dock med riktigt bra gitarrspel och lite coola riff insprängda. Ett försök till radiohit månne? I efterföljande I’m No Good For You känner jag igen det jag hört på nätet. Låten, en riktigt cool soft men tung bluesstomper med bara gitarr, sång och lite sparsmakade trummor, hade likaväl kunnat återfinnas på en av Joe Bonamassas plattor. Att Chantel verkar vara ett fan av Fleetwood Mac visas inte bara med tolkningen av Stevie Nicks låt Rhiannon, utan även i plattans titelspår som bär klara spår av Rumours. 

Här finns även lite tyngre och rifforienterade saker som Freefalling och den lite orientaliskt klingande Caught Out som har lite Kashmirisk Led Zeppelin-känsla över sig. Att sedan ge sig på en helig graal som Robin Trowers Daydream är ganska vågat. Faktum är att Chantels röst ger den en ny dimension. Vad gäller hennes gitarrspel, börjar det ganska tillbakalutat, men efter hand stegras intensiteten och hon levererar ett rejält tilltaget och klart godkänt solo med bra dynamik, inte att mäta sig med originalet dock, men hon får i alla fall med beröm godkänt. 

En annan sak som sticker ut på ett kul sätt är Cat Song; en intensiv riffladdad sak baserad på akustisk gitarr med lite flummiga Frank Marino-aktiga effektgitarrer i bakgrunden. 

Efter ett par ballader avslutas så skivan med den riktigt snygga bluesrockaren Help Me, där det än en gång drar åt Bonamassa-hållet. 

Like No Other är en riktigt bra debutplatta som lovar gott för Englands kanske blivande bluesrockdrottning. 

FUZZ 8/11