Alla som provat en vanlig D.I box har förmodligen märkt att ljudet inte påminner särskilt mycket om vad som hörs från förstärkaren. Det är inte så konstigt eftersom D.I boxen endast återger vad gitarrens eller basens egna mikrofoner hör. En amp D.I box däremot hör vad som händer mellan förstärkaren och dess högtalare och är därför att räkna som ett intressant verktyg vid både inspelning och livegig. För många musiker är förstärkaren en mycket viktig del av det personliga ljudet. Olika förstärkare låter olika, de svarar på olika sätt beroende på hur du spelar. Använder du en förstärkartopp kan du använda olika högtalarkabinett för ytterligare variationer av ljudet.

Möjligheterna att fånga upp ljudet med mikrofoner vid inspelning eller live är många. Det kan vara tidskrävande att hitta rätt mikrofoner och rätt placering utav dessa. Till viss del finns alltid problemet med läckage från övriga instrument samt inverkan från inspelningslokalens akustiska egenskaper. I det stora hela är det dock inte alltför knepigt att skapa ett tillfredställande gitarr- eller basljud.

Funktionen hos den vanliga D.I boxen är att den hör vad instrumentets egna mikrofoner hör, det vill säga hur det låter från instrumentet innan ljudet når förstärkaren. En stor fördel är att ljudet är helt befriat ifrån läck från andra ljudkällor. En nackdel är att ljudet kan upplevas som plastigt och sterilt. I vissa fall är det en fördel. Många basister tycker om ljudet från sin bas via en D.I box.

En amp D.I som Radial JDX (bild 1) gör någonting annat. Den tar upp ljudet som uppstår i samspelet mellan förstärkaren och högtalaren, inte bara vad förstärkaren levererar.

Under huven händer det intressanta saker. Ingångarna är parallella jack. De sitter ihop och i praktiken blir det som om det bara fanns en högtalarkabel mellan förstärkare och högtalare (bild 2).

Nästa steg är en transformator som separerar JDX och förstärkaren galvaniskt. Transformatorn ingår i en krets tillsammans med ett aktivt bandpassfilter som emulerar responskurvan hos ett 12” högtalar- element. Därefter lämnas signalen över till en balanseringskrets som omvandlar den interna signalen till en balanserad signal på mikrofonnivå.

Förstärkarens högtalarutgång ansluts till förstärkaringången med en högtalarkabel. En till högtalarkabel används för att ta ut förstärkarsignalen som ansluts till högtalaren (bild 3)

På andra sidan finns en XLR utgång som lämnar ut den balanserade signalen på mikrofonnivå som ska anslutas till en mikrofonförstärkare (bild 4). Här finns också en fasvändare som eventuellt kan behövas om signalen från JDX skall kombineras med en mikrofon framför förstärkaren.

Radial JDX är inte en load box typ power soak vilket en gul varningslapp skriker ut. Den fungerar bara tillsammans med förstärkare och högtalare. Bild 4

Hur låter det då? Jag har testat JDX på Fender Twin som har 2x12” element och Marshall Super Bass med 4x12” element. Telecaster, SG Special och en gammal Ibanezbas användes. Det låter inte exakt som instrumentet med förstärkare men hyfsat nära och i samtliga fall gav det i mina öron ett mycket mer tilltalande ljud än vad som kommer från en vanlig D.I box. Inte en helt rättvis jämförelse eftersom en D.I box inte gör samma sak. Om en inspelning måste ske snabbt och det är förstärkare inblandade så är JXD något att sträcka sig efter. En sak att tänka på är att nivån ut ur JDX följer nivån på förstärkaren. Mer volym på förstärkaren ger mer nivå ut ur JDX.

Ljudet återges tillräckligt bra för att JDX ska räknas som ett mycket intressant hjälpmedel vid inspelning. Den har alla fördelar som den vanliga D.I boxen har men den låter förstärkare i stället. I kombination med mikrofoner framför förstärkaren och kanske till och med en vanlig D.I box ger den ytterligare en färg på ljudpaletten att måla med.





FUZZ 10/08