Kompressorn är din vän och kan göra att gitarren hörs tydligare samtidigt som den ger gitarren ett mycket tilltalande sound. En kompressor förändrar inte ljudet på samma övertydliga sätt som till exempel chorus eller delay. Det kan därför krävas en del experimenterande för att bli van att hantera den och kan vara besvärligt till en början men misströsta icke för belöningen är väl värd besväret.  För att lättare förstå hur en kompressor fungerar ska vi gå igenom dess grundläggande parametrar. Vad gör en kompressor? En kompressor sänker nivån på ljud.

Det låter inte så spännande kanske men beroende på hur den gör det och på vilken teknik kompressorn är byggd på så kan den bli en av de absolut viktigaste ingredienserna för att få ett riktigt bra ljud vid inspelning och mix.

Tänk dig kompressorn som en nivåkontrollant. På en kanal har vi spelat in en gitarr. För att förbättra uppfattbarheten kopplar vi in en kompressor.

Vi bestämmer att vid en viss nivå går gränsen mellan svagt ljud och starkt ljud. Denna gräns kallas threshold. Allt ljud som tar sig ovanför gränsen kommer att betraktas som starkt ljud. Allt ljud som håller sig under gränsen kommer att betraktas som svagt ljud. Om ljudet tolkas som starkt kommer nivån att sänkas av kompressorn.

Gitarren börjar spela och nivån passerar threshold. Kompressorn tolkar detta som starkt och sänker nivån. Hur mycket kompressorn ska sänka nivån bestäms av ratio. En lägre inställning på ratio som 2:1 ger en mindre sänkning av nivån. En högre inställning som 12:1 ger en större sänkning av nivån.

Nivåsänkningen sker sällan ögonblickligen. Nästa parameter är attack som bestämmer hur länge kompressorn ska vänta med att sänka nivån efter att nivån passerat threshold. En snabb attack-tid innebär att nivåsänkningen sker tidigt. En längre attack-tid innebär att nivåsänkningen sker senare.

När nivån sedan faller under threshold och tolkas som svag ska kompressorn inte längre hålla nivån nere. Release bestämmer hur snabbt nivåsänkningen ska upphöra. En snabb release-tid innebär att nivåsänkningen upphör tidigt. En längre release-tid innebär att nivåsänkningen upphör senare.

Hur stor nivåreduceringen blir visas baklänges av en mätare som gain reduction, GR (Bild 1-2). Mätaren står stilla på 0 om ingen kompression sker.

När threshold, ratio, attack och release är inställda arbetar kompressorn som en nivåkontroll. Det innebär att kompressorn har sänkt dynamiken på vår gitarr vilket fått till följd att den låter svagare än innan. Anta att kompressorn sänkt den totala dynamiken på gitarren med 4dB. Då kan vi öka nivån ut från kompressorn med motsvarande 4 dB. Det görs med en kontroll för utgångsnivån vanligtvis kallad make up gain eller output.

Skillnaden mellan gitarrens svagaste nivå och starkaste nivå är nu mindre tack vare kompressorn. Resultatet bör vara att gitarren hörs tydligare. Förhoppningsvis har den också fått ett kraftfullare sound i processen.

Även om en kompressor kan göra underverk så kan den också sabotera ett väl fungerande ljud. Därför är några varningar nödvändiga.

Om attack blir för snabb kan själva starten på ljudet bli svår att uppfatta. Gitarren tappar sin identitet och hörs dåligt i mixen. Öka försiktigt attack tills en del av ljudet hinner igenom innan kompressorn sänker nivån. Alternativt höj threshold så att kompressionen minskar. Ibland passar det med snabb attack.

Om release blir för långsam hinner inte kompressorn avsluta nivåsänkningen tillräckligt innan nästa ton kommer. Det låter som den fastnat i sin nivåsänkning. Minska release tills nivåsänkningen sker på ett mer passande sätt.

Kolla om kontrollerna för attack och release går medurs eller moturs för snabbare tid. Det är inte likadant på alla kompressorer och det kan leda till förvirring.

En del kompressorer ställer själv attack och release beroende på hur starkt ljudet är. Det är bekvämt och enkelt och fungerar utmärkt för det mesta.

Det kan lätt bli så att du stirrar dig blind på GR-mätaren och hur mycket den visar. Blunda och lyssna istället så hör du lättare vad som händer. Vad du ser kan påverka dig så allt för mycket. Om det låter bra så är det bra oavsett vad GR-mätaren visar.

Vare sig du lyssnar i hörlurar eller monitorer så rekommenderar jag att du har en ganska svag volym när du ställer in kompressorn. Då hör du tydligare hur mycket nivåreducering som uppstår än om du lyssnar på en starkare volym.

Låt inte kompressorn arbeta så hårt i början. Använd lägre ratio som 2:1 upp till 4:1. Ställ en långsammare attack så att starten på ljudet hinner delvis igenom innan kompressorn sänker nivån. Ställ release så snabbt att kompressorn inte sänker nivån under en längre tid än nödvändigt. Öka sedan make up gain. Lyssna och jämför hur det låter med och utan kompression. Öka sedan kompressionen genom att sänka threshold och jämför igen.

Kompressorer finns i många olika versioner (bild 3). I grund och botten gör de samma sak men den upplevda skillnaden av vad de gör med ljudet och hur det låter är ofta mycket stor. Prova därför alla de kompressorer du har tillång till både som fristående enheter och som pluggar. Fungerar det inte med första bästa så prova en annan.

En typ av kompressor kan verka förvirrande och det är de som brukar kallas leveling amplifier (bild 4).

De har bara två parametrar. Reduction och Gain (bild 5) Ju mer du ökar reduction desto mer (gain-) reduction uppstår. Den har alltså samma funktion som när du sänker threshold på en kompressor som har en ställbar sådan. Gain är utgångsnivån. Attack och release är fast ställda.

Om en kompressor kopplas som en insert på gitarrkanalen blir hela gitarrljudet komprimerat. Din inspelade gitarr måste passera helt och hållet genom kompressorn. Det fungerar bra ibland men ibland låter det mindre bra.

Ett alternativ är att använda sig av additiv kompression (bild 6). Additiv kompression innebär att det komprimerade ljudet står sida vid sida med det icke komprimerade ljudet. Uppkopplingen kan göras på samma sätt i ett program som i ett mixerbord.

På bild 5 är gitarrens kanal som den är. Gitarrens signal skickas via en send/bus (Bus 1) till en aux-kanal (Aux 1). Det vill säga en kanal som inte är en ljudkanal med inspelat material utan bara en ingång. Aux kanalen tar emot signalen som kommer från bus 1. På aux-kanalen ligger en kompressor kopplad på insert.

Med nivån på send (Bus 1) kan du styra hur mycket signal kompressorn ska få. Nu får du en gitarr helt opåverkad tillsammans med en elgitarr som är komprimerad.

Ibland hörs kompressionen mycket tydligt och ibland märks den inte förrän den ställs i bypass. Lyssna på elgitarren i Nowhere man med The Beatles så hör du en hårt arbetande kompressor. Det hörs tydligt att det handlar mer om att skapa ett sound än att öka uppfattbarheten och att skapa ett sound med hjälp av en kompressor är precis vad du måste pröva.



FUZZ 10/07