Vox Hot Handwired AC30

Av Jörgen Cremonese

Vox introducerar HW2, en uppgradering i handwiredserien.

För fem år sedan introducerade Vox Handwiredserien. Snygga förstärkare med riktiga komponenter handlödda på riktiga kretskort och de klassiska Blue Alnicohögtalarna. Ljudet var riktigt bra men Vox krånglade till designen, bland annat med ljud från de allra första klass-A-voxarna kombinerat med Top Boost. Inte var mans smak och första generationen Vox Handwired blev ”bara” en entusiastmaskin. Nu släpper Vox nya serien med HW2 och HW2X som går att få i modellerna AC30, AC15, en AC30 topp och en 2x12” låda med Blue Alnico. Högtalarbestyckning är Celestion G12M Greenback, HW2 eller Celestion Blue Alnico, HW2X.

Vox AC30HW2, klädd i ursnygg Fawn Tolex med krämfärgade rattar och handtag, är rena rama konstverket. Det här klassiska utförandet fanns endast som standard 1960 och sedan som extra tillval under några få år. För en Greenbackbestyckad HW2 betalar du 15 950:- och för en Blue Alnico HW2X 20 950:-. Eftersom jag har en 2x12” Vox Twinlåda anno 1966 med gamla Blue Alnicos kan jag ändå kolla hur det låter, Vox AC30HW2 har nämligen en utgång för externt högtaleri. Man kan dessutom koppla ur de interna högtalarna och köra på enbart den externa lådan då den har impedans per 16 ohm. I försteget hittar vi tre stycken 12AX7/ECC83 rör och i slutsteget fyra stycken EL84. Lägg märke till att det inte finns vare sig reverb eller tremolo i Vox AC30HW2.

Vox AC30HW2 är utrustad med två kanaler. Normal med enbart volymkontroll och Brightomkopplare och TopBoost med volym, diskant- och baskontroll och en omkopplare där du väljer Cool eller Hot. Mastersektionen har Master- och Tone Cutkontroll där den senare fungerar ungefär likadant som en tonkontroll på en gitarr som dämpar diskant och övre mellanregister och en omkopplare för 30 watt eller 15 watt där slutsteget jobbar med fyra respektive två rör. Slutligen omkopplaren mellan MV och Bypass som är riktigt intressant, kopplar du den i MV funkar volymratten som vanligt men i Bypass är hela kretsen förbikopplad.

En plump i Protokollet: Varför den alldeles för enkla VFS-1 fotomkopplaren med vilken du kan styra Hot och Cool? Den är ful och tråkig. Varför inte göra den klassiska ovala och hammarlackade pedalen med Vox i relief?

Marshall skickar med en vintagedoftande fotomkopplare gratis när du köper kombon 1974 och det borde Vox också kunna göra med nya Handwiredserien. Lite kompenserar Vox för klavertrampet, man skickar med ett enkelt men snyggt överdrag i brunt vintagestuk.

Kanal Normal. Jag plockar fram en bra strata och en Guild med humbuckers och startar upp Vox AC30HW2. Jag blir omedelbart orolig för det brusar enormt mycket. Top Boostkanalen är i läge Hot, Master är i bypassläge och i takt med att rören värms upp låter det som om en total härdsmälta är på gång. Jag kopplar in stratan i Normalkanalen, vrider upp en smula och… det låter bra, bättre och bäst! Tonen är rund, attacken rapp och sustainen lång. Lite mer pådrag och försteget börjar dista mjukt, slutsteget börjar komprimera snyggt. Volymen är stark men gör inte det minsta ont trots de helt färska Greenbackhögtalarna. Jag är minst sagt lite snopen, Vox AC30HW2 låter initialt väldigt mycket bättre än jag väntade mig. Brummet försvann efter ett par minuters spel och vad det beror på vet jag inte. Kanske fanns det skräp på kretskortet som störde, kanske var det något rör som värmde upp långsammare än de övriga. Brummet kom inte tillbaka under veckan jag hade förstärkaren. Ytterligare ett sinne får sitt: när förstärkaren blir varm sprids en underbar doft av den mycket varma elektroniken, precis som en gammal ”riktig” Voxförstärkare.

Jag spelar vidare på normalkanalen och testar mastervolym inkopplad kontra bypass där potentiometern och övriga komponenter är förbikopplade. Med master på fullt slår jag omkopplaren fram och tillbaka och visst är det skillnad. I bypassläge blir det en nyans mer av dynamik. Pyttelite mer attack och sustain, tonen har lite mer korn i botten och toppen. Små skillnader var för sig men tillsammans är resultatet tydligt och definitivt. Jag vrider upp ytterligare och nu har jag kommit ungefär halvvägs i gain. Stratan låter enormt potent men helt utan otrevliga frekvenser, rundgången ligger på lur och det är så otroligt lätt att spela vad som helst. Nu börjar jag begripa hur bra förstärkaren låter, det är oerhört nära de fyrtiofem år gamla Voxarna jag själv spelar på till vardags och det är ett fantastiskt bra betyg.

Jag byter till den humbuckerförsedda Guildgitarren. Normalkanalen byter skepnad, släpper fram 100 procent av gitarrens karaktär och jag slår på bright för att få lite mer bett. Det försvinner inte en ångström av den fasta grunden i botten och toppfrekvenserna som adderas är behagliga och gör gitarren precis lika distinkt i attack som stratan. Master i bypassläge och när jag vrider på gain så att det precis börjar låta får jag exakt samma ljud som på Beatles första plattor, nej – det är Kinks från 1965 gitarrljud, nej – The Who från samma år är det ju! Alldeles genuint 60-tal är det vilket man än väljer. Detta ur en Greenbackförsedd Vox! Jag blir mer och mer välvillig till den här högtalaruppsättningen.

Jag vrider upp volymratten ordentligt och får en skön, rund distorsion som jag kan spela med otrolig dynamik. Tar jag i ordentligt kommer hela spektrat av skön harmonik fram och sustainen är låååång. Om jag försiktigt smyger med plektrumet blir det ren ton med massor av vissel i kvinten, tersen över och oktaven över. Det låter verkligen fantastiskt.

Top Boost. Dags att köra lite tuffare toner och det i Top Boostkanalen. Jag börjar igen med stratan, sätter diskant och baskontrollerna rakt upp och vrider på volym. Återigen får jag flashbacks av klassiska gitarriff, lite gain ger ett härligt honk, lite mer gain och disten kryper fram gradvis. Ännu mer gain och disten tar över. Volymen är mycket stark men gör inte det minsta ont och HW2 låter precis som en gammal god Voxförstärkare. Omkopplaren Cool/Hot visar sig vara brutal. I hotläge ökar gainen ordentligt och med fotomkopplaren får jag en solokanal dessutom. Guilden får en kuslig Mike Campbellsk ton omedelbart och ju mer jag vrider på desto rockigare blir det. Jag tar fram min Gibson Doubleneck och testar tolvan som tillsammans med Vox AC30HW2 visar sig vara ”a perfect pair”. Jag får jättelika harmoniska svep med massor av toner som glittrar. Det spelar väldigt bra och när jag vrider upp till max får jag en modern het ton med en otroligt dynamisk distorsion som låter igår, idag och i morgon.

Slutomdöme. Vox AC30HW2 är en av de tre bästa nya förstärkare jag någonsin spelat på, men med en viktig skillnad: HW2 kostar bara 15 950:- vilket är en tredjedel av de andra två här icke namngivna. HW2 är mycket bättre än sin föregångare, mycket bättre än något som finns i Vox annars utmärkta sortiment idag och förstås ljusår bättre än något Vox byggde under åren 1969-2004. Kanske är Vox AC30HW2 också mycket bättre än något annat som finns på marknaden nu. Man kan spela all historiens elgitarrmusik på HW2, med rätt pedal även norsk Black Metal. Själv njöt jag extra mycket av att koppla in min gamla 2x12” Voxlåda, Greenbacks och Blue Alnicos tillsammans. Om jag hade pengarna skulle jag pensionera min gamla Voxrigg och köra enbart på HW2. Missa inte den här förstärkaren – Vox AC30HW2 fungerar för i stort sett allt och du måste testa!

Fakta

• 30 Watt RMS i 8 eller 16 ohm

• Högtalare: 2 st. Celestion G12M Greenback

• Rör: Tre stycken 12AX7 i försteg, fyra stycken EL84 i slutsteg, likriktare GZ34

• Två kanaler Normal och Top Boost med ingångar High och Low

• Top Boostkanal med Cool och Hot boostläge

• Omkopplare för 30 Watt eller 15 Watt

• Mastervolym omkopplingsbar mellan MV och Bypass

• Två utgångar för högtalare, 16 Ohm

• Överdrag ingår

• Fotomkopplare ingår

• Pris: 15 950:-