Tribal Tech - X

Av Michael Linderoth

Tribal Tech bildades i mitten av 80-talet av gitarristen Scott Henderson och basisten Gary Willis. Men det var först när Scott Kinsey på klaviaturer och trummisen Kirk Covington anslöt sig som bandets egen version av blues, jazz, rock och fusion föll på plats. När de var som bäst fokuserade de mer på jam och improvisation, ungefär som en tyngre och riffigare version av Weather Report, en av fusiongenrens främsta grupper.

Tribal Tech splittrades strax efter att nionde fullängdaren Rocket Science släppts. Gary Willis flyttade i samma veva till Paris, Henderson och Covington spelade i Hendersons bluestrio. Scott Kinsey gav några år senare ut Kinestethics, en skiva väl värd att skaffa – där Kinsey delvis fortsätter i Joe Zawinuls musikaliska fotspår.

I början av 2010 aviserades att en ny platta var på gång och det var återigen med ett mer jambaserat materialet. Slutresultatet heter X, och det är «såklart» Tribal Techs tionde platta, eller faktiskt den elfte om man räknar ett samlingsalbum, men det är hursomhelst den första på tolv år.

Alla de tio låtarna har sitt ursprung i inspelade jam som sedan arrats och alla i bandet får tillfälle att «ge järnet» på sina egna sätt. Covingtons trumspel är drivande men aldrig statiskt och han sätter sin egen prägel på alla låtar. Willis lyriska bandlösa knorriga basspel på Anthem är en av plattans höjdpunkter och Kinseys snygga funkiga Rhodes-solo på Got Faith n› Phat är bara ett exempel på hans storhet både som solist och ackordspel.

Scott Hendersons gitarrsound är både finstämt och brutalt, men i princip alltid med dist. Gitarren är fet och fuzzig på inledande Mech X och brötjazzig på Time Lapse med ekon av både McLaughlin och Scofield.

Hendersons aviga bluesfraser, kromatiska kreativitet slutar aldrig att förvåna och på Palm Moon Plaza lämnar Suhrstratans svajspak aldrig hans högerhand. Briljant!

Om X är ett enstaka projekt eller om bandet är tillbaka är i skrivande stund inte klart. Det här är dock en riktigt schysst platta om du gillar att höra briljanta musiker tänja på gränserna inom jazz/rock/fusion-genren.

FUZZ 3/12