Skandinaviens ledande gitarrportal

Tech 21 VT Bass Deluxe • Tech 21 Red Ripper

Sedan den klassiska SansAmp-pedalen kom 1989 har Tech 21 levererat otaliga varianter på temat analog signalprocessor, såväl till bas som gitarr. VT Bass Deluxe och Red Ripper är två nyutkomna pedaler för basisten.



 VT Bass Deluxe är visserligen ganska intuitiv, men ändå krävande att bemästra till fullo. Men för dig som är lite nyfiken och experimentlysten finns här en guldgruva, inte bara för distljud.

Detta är en komplett preamp, så den går bra att köra direkt in i din förstärkares loopretur eller direkt in i ett slutsteg. Jag misstänker dock att de flesta använder den före en vanlig förstärkare.

Kontrollerna är inte krångliga. De högst ordinära drive och level kompletteras av lika självklara bas, mellanregister och diskant. En character-ratt är själva hjärtat i pedalen och sveper steglöst mellan olika typer av ljud. Tech 21 har velat efterlikna legenden Ampeg SVT till vänster om mitten. Runt klockan tolv skall lika klassiska Ampeg flip top ligga och längre till höger finns olika grad av kaxiga rockljud. Gain och tonkontroller påverkas av Character-ratten så man behöver ratta om en hel del för att hitta sina favoritljud. Jag tycker att grundljuden som helhet är lite för elaka och skarpa för att kunna liknas vid Ampeg-modellerna, men med lite rattande så kommer man nära. Det kan räcka med att skruva ner diskanten för att hitta hem.

VT Bass har som sagt en aggressiv diskantkaraktär. Det låter som om det ständigt ligger en prescence-ratt på fullt. Detta har man störst fördel av när det gäller skramliga plektrumljud, då gärna med dist. Stenkross eller glaskross är de ord som kommer upp när leendet blir bredare och bredare i takt med att plektrumriffandet blir intensivare. När det gäller vanligt fingerspel kan det vara bra att minska diskanten, speciellt när man spelar hårt och vill slippa klickljudet från banden. Om man vill komma närmare morrande traktordist måste diskanten minskas radikalt. Några av mina favoritljud hade faktiskt diskanten på noll. Distmängden är inga problem, det finns gain för rejäl härdsmälta om man så vill. Jag tyckte dock att det var roligast med halvdistade ljud

Tonkontrollerna som har nolläget i mitten är väldigt effektiva. Det räcker gott att vrida någon millimeter för att resultatet skall bli dramatiskt. Basratten ger boost som inte blir onödigt mullrig utan ger bra tryck vid ökning, så min gissning är att kontrollen ligger ganska högt i frekvens. Detta är extra bra till att ge tryck åt tunna ljud som då inte blir för luddiga. Mellanregistret är strax över det låga knorriga mellanregistret och ger mycket närvaro vid ökning. Diskantratten ger som nämnts en elak höjning så här handlar det mest om att minska. Jag hade lite svårt med slapljud som blev lite väl ettriga i diskanten, men efter en del experimenterande med character-ratten så blev det bra.

Själva handhavandet: Ett tryck på någon av de tre fotomkopplarna byter från bypass till det valda ljudet. Ett tryck på en annan av de tre kapparna växlar naturligtvis till det ljudet. Om man trycker på samma knapp en gång till blir det bypass.

När man ställt in sitt önskade ljud med rattarna är det bara att dubbeltrycka på någon av de tre fotomkopplarna för att ljudet skall sparas där. Den fjärde fotomkopplaren växlar mellan ljudbank A och B, så det blir alltså sex ljud som kan sparas. Så långt är det ju väldigt enkelt.

Hanteringen kan bli omständlig när sparade ljud skall ändras eftersom det inte syns på rattarna hur de är inställda. Det går att hitta positionen för varje ratt manuellt. En blinkande lysdiod blinkar fortare när man närmar sig den sparade inställningen. Vid rätt inställning lyser slutligen dioden med fast sken. Detta är rätt enkelt, men jag vill se alla rattarnas inställning när jag skall ändra ett ljud och då får man göra den här manövern på alla sex rattarna för varje ljud.

Jag tycker att det hade varit mycket enklare med ett läge som alltid låter som rattarna är inställda. Detta hade sparat en oerhörd massa rattvridande och undrande när ljuden skall jämföras och ändras.

Nu till övriga funktioner. Det finns två separata ingångar, när båda används blir det tre programplatser för varje instrument. Smidigt att kunna växla mellan två basar och dessutom anpassa ljudet.

Lineutgången med vanlig XLR-kontakt har en knapp för jordlyft, denna väljer också om man vill försörja pedalen med 48 volts fantommatning från en mixer. Ytterligare en knapp dämpar signalen. Det finns en inbyggd högtalarsimulator som skall efterlikna ljudet av en låda med tiotummare. Jag hade ingen möjlighet att prova denna, men det borde ju hindra ljudet från att bli så sterilt som en direkt linesignal kan bli.

Effektloopen sätts på eller av med ett dubbeltryck på bank-knappen. Ändringar sparas automatiskt i det ljud som är aktivt. Loopen ger stora möjligheter att ytterligare påverka, till exempel kan det vara användbart med extra eq eller helt andra effekter.

Slutomdöme

VT Bass Deluxe är en preamp som kan oerhört mycket. Med sex programplatser kan man spara vitt skilda ljud. Det är mest naturligt med elaka diskantrika ljud, med eller utan dist. Detta är dock en utmärkt pedal även för helt rena ljud. Ändring av sparade ljud kan vara lite krånglig, men med lite tålamod hittar man alltid rätt. Jag tycker att man får mycket för pengarna.

Fakta

Tech 21 VT Bass Deluxe
• Programmerbar preamp
• Sex programplatser
• Två separata ingångar
• Programmerbar effektloop
• Lineutgång
• 252x130x50 mm


Tech 21 Red Ripper

Red Ripper skiljer sig från VT Bass som har ett ganska typiskt Tech 21-sound. Red Ripper är däremot mörkare, och har inte samma aggressiva diskant men kan ändå vara väldigt kaxig.

Detta är en slags hybridpedal, den har inte bara vanlig dist utan också envelopefunktion.

Effektiva tonkontroller

Själva kärnan i pedalen är en ganska ordinär dist med drive, level, bas, mellanregister och diskant. R. I. P. -ratten är nyckeln till envelopeljuden, men ännu så länge lämnar vi den på noll. Tonkontrollerna är supereffektiva och bör användas med försiktighet om man bara vill justera lite. Red Ripper är ovanligt bra på morrande grovkorniga ljud, till och med den grövsta traktordist går att åstadkomma vilket är lite ovanligt för distpedaler. Förstärkning i mellanregistret ger väldigt bra variation i distkaraktären. En low pass-knapp skär bort diskant och kan med fördel tryckas in när man vill morra extra. Lite mera diskant så är rockigt plektrumskrammel också en möjlighet.

R. I. P. -ratten ger kul variation med anslagskänslighet. Låga inställningar upplevs som anslagsstyrd dist snarare än envelope-ljud. Lite försiktiga bweoww-aktiga ljud som inte kommer fram förrän man spelar starkt. Med höga inställningar blir det regelrätta envelope-ljud, med dist förstås. Riktigt kul blir det när man spelar med hårt dämpade anslag. Då blir det kort envelope-svep med ett kort bao-ljud. Passar utmärkt för att härma klassiker som Chameleon med Herbie Hancock. Svepet från rattens nolläge ger en hel serie möjligheter med olika karaktär och olika övertonsregister.

Slutomdöme

Red Ripper är en kul pedal. Envelopefunktionen i kombination med dist är en hit. Det behöver inte låta envelope-pedal. Man kan med försiktiga inställningar låta anslaget styra disten för intressanta ljud. Tonkontrollerna är väldigt effektiva och det mesta går faktiskt att åstadkomma.

Fakta

Tech 21 Red Ripper
• Distpedal med envelopefunktion
• 95x120x50 mm

www.uppsalamusikverkstad.se

FUZZ 10/10





Tech21.jpg

Fler artiklar

     Prenumerera på nyhetsbrev från fuzz.se
    ANNONSER
    banner