Studiomusikerns hemligheter del 3 - Större arrangemang

Av Joe Pesce

Något av det viktigaste för en studiomusiker är att kunna skriva övertygande arrangemang för sitt instrument. Nyckeln till framgång är att hålla det enkelt. Det instrument, sång inkluderat, som har huvudmelodin är det primära och bör inte överskuggas av arrangemanget, som finns där som support och underliggande känsla till melodin.

Oavsett om det finns flera gitarrister eller stråksektion i bandet; eller om man har möjlighet att multitracka ett större arrangemang för inspelningen, här är några idéer för att få igång inspirationen.

Låt oss ta en enkel G-durskala: G, A, B, C, D, E, F#, och sedan G igen, en oktav högre. I det här exemplet använder vi en enkel, men tilltalande melodi; samma skala, men en nedstigande del: G, F#, E, D, C. Detta blir sångens tema.

Det första jag gör är att harmonisera ackord till melodin. Är du låtskrivare gör du detta ofta och enkelt. Det finns många olika kombinationer och ackord beroende på vilken stämning låten skall ha, men för detta exempel kör vi “roots/americana” som öppnar upp för många andra genrer.

Jag har valt ackorden G, D/F#, Emi7, D, and Cadd9 att spelas till varje ton i temat. Du märker säkert att grundtonen i varje ackord är samma som tonerna i melodin.

Detta fungerar bra för en akustisk uppvisning, men nu vill jag ha ett större arrangemang för ett större band.

Till den andra gitarrdelen vill jag andra, omvända arpeggion av samma ackord, och så har jag valt D-tonen att vara “drone note” i alla ackord. Med andra ord att D-tonen är den högsta tonen i varje ackord, hela tiden ringande. Kolla “Guitar 2” för att ta reda på hur du spelar detta. Se till att du fingersätter dessa som ackord innan du börjar att arpeggio-plocka och spela det inte som ett sveparpeggio, det blir bara svårare.

Ett arpeggio betyder att du spelar ett ackord ton för ton istället för att dra ett helt ackord rakt av.

Sista delen i det här arrangemanget blir för en tredje gitarr, men fungerar på andra ackordinstrument också; stämman till melodin.

Vi gör även detta enkelt och lägger stämman i durterser. Om du tittar på tonerna i G-durskalan ovan och sätter en siffra under varje bokstav, G blir 1, A blir 2 och B blir 3; durtersen. Jag följer melodin med terser och då blir melodin “B, A, G, F#, E”.

För att det skall bli ännu mer intressant gör jag dessa till “double stops” (tvåtons “semi”-ackord) och återigen använda D som ”drone note” som högsta ton. Titta på ”Guitar 3”.

Du märker att de här tre lätta delarna tillsammans bildar ett vackert arrangemang, och skapar möjligheter till fler låtidéer.

Det skulle vara kul att höra vad ni hittar på.

FUZZ 1/13