banner Skandinaviens ledande gitarrportal

STÄMMA PÅ GEHÖR DEL 2

Det finns ett flertal metoder att stämma gitarren. Vissa fungerar bra, men det finns ett par populära metoder som inte funkar alls. De som envisas med att försöka stämma på dessa sätt lever i en mycket frustrerande värld…

 5:e/7:e Flageolettmetoden

Att stämma på 5:e/7:e bandsflageoletter (5:e-bandsflageoletten på E-sexan mot 7:e-bandsflageoletten på A-strängen, och så vidare) fungerar inte. 7:e-bandsflageoletten på A-strängen ger kvinten till A, det vill säga E. Men den är den rena kvinten - gitarrens liksvävande kvint ska vara sänkt två cent från rent. Intervallet mellan de lösa E- och A-strängarna måste vara en liksvävande kvart - som är höjd två cent jämfört med den rena kvarten. Om A-strängens kvintflageolett stäms mot E-sexans dubbeloktav flageolett kommer alltså den öppna A-strängen att vara två cent för låg. Två cent är inte mycket, men om sedan D-strängen stäms mot A-strängen på samma sätt, blir den fyra cent för låg. När vi kommer till G har vi kommit upp i sex cent fel. H-strängen blir två cent för hög om dess 5:e-bandsflageolett stäms mot E-ettans 7:e-bandsflageolett. G - H intervallet blir 8 cent för stort. Försöker man stämma intervallen G - H genom att stämma 4:e-bandsflageoletten på G-strängen mot 5:e-bandsflageoletten på H-strängen är intervallet på G en ren ters, som är hela 14 cent för låg jämfört med den liksvävande tersen.


Ackordmetoden

Att stämma så att ett ackord klingar helt rent funkar inte heller. Resultatet blir att alla övriga ackord klingar surt. Den liksvävande temperaturen är en kompromiss som låter oss spela alla intervall och ackord, i alla tonarter, med samma relativa exakthet. Detta innebär att det inte finns ett enda ackord på hela gitarren som stämmer absolut rent. Därför är det bortkastad tid att försöka stämma gitarren i ett rent ackord. Som tur är finns det korrekta stämmetoder också. Här är några av dom, inklusive min egen favorit;


5:e/4:e-bandsmetoden

Den "gamla tråkiga" 5:e band-/4:e-bandsmetoden är helt korrekt i princip eftersom man stämmer unisona intervaller. Nackdelen med denna metod är, att om man råkar stämma en sträng lite fel, fortplantar sig detta fel till de resterande strängarna. Men om gitarren är bra justerad och man har bra gehör fungerar metoden utmärkt.


Oktavmetoden

Att stämma oktaver är också helt korrekt. Eftersom stämningsfel visar sig tydligare högre upp på greppbrädan, är det bäst att göra jämförelserna mellan 7:e och 12:e banden. Spela enbart oktaver och använd inte lösa strängar. För att undvika att småfel i stämningen hopar sig, pröva denna ordningsföljd:

1. Jämför E-ettan och E-sexan: justera E-sexan.

2. Jämför E-ettan och D-strängen: justera D-strängen.

3. Jämför E-ettan och G-strängen: justera G-strängen.

4. Jämför D-strängen och H-strängen: justera H-strängen.

5. Jämför G-strängen och A-strängen: justera A-strängen.


Oktavflageoletten

I många år stämde jag med hjälp av 12:e-bandsflageoletterna (oktavflageoletterna är ok, det är kvart- och kvintflaggarna man ska undvika), så här:

1. Stäm E-ettan och justera E-sexans 5:e-bandsflageolett mot den.

2. Jämför 12:e bands flageolett på E-sexan med 7:e bandet på A-strängen. Justera A.

3. Jämför 12:e bands flageolett på A-strängen med 7:e bandet på D-strängen. Justera D.

4. Jämför 12:e bands flageolett på H-strängen med 7:e bandet på E-ettan. Justera H.

5. Jämför 12:e bands flageolett på G-strängen till 8:e bandet på H-strängen. Justera G.

6. Kolla att 12:e bands flageolett på D-strängen klingar unisont med 7:e bandet på G-strängen.

Denna metod är även mycket effektiv när det gäller att få bästa möjliga resultat från ett dåligt justerat instrument. Den har dock nackdelen att småfel i stämningen kan fortplanta sig vidare till de övriga strängarna.

Samma ton på alla strängar – lättaste metoden

Detta är metoden som Buzz Feiten rekommenderar för hans Tuning System, men den är min nuvarande favorit på alla gitarrer, inte bara “Feiteniserade”. Jag tycker att den är den lättaste och mest pålitliga metod jag någonsin provat. (Småfel i stämningen hopar sig inte heller.) Metoden går ut på att stämma alla strängarna till samma referenston. Detta underlättar mycket vid stämning på gehör, då man hela tiden lyssnar på samma ton - hjärnan "ställer in sig" på den och dess övertoner, och man hör direkt när någonting är surt. När man byter ton varje gång för att stämma nästa sträng, måste man ställa in sig på nya övertoner.

Stäm höga E-strängen och jämför den med:

5:e bandet på H-strängen,

9:e bandet på G-strängen,

14:e bandet på D-strängen,

7:e bandet på A-strängen (en oktav lägre)

5:e bands flageolett på låga E-strängen

Sistnämnda metod är även mycket användbar i situationer när det inte lämpar sig att stämma på gehör, och stämapparaten som finns till hands är av tveksam kvalitet. Budgetstämapparater är inte alltid precisa i hela registret, men även sämre stämapparater borde alltid ge samma utslag för samma ingångsfrekvens.







tavling_110719.jpg

Fler artiklar

     Prenumerera på nyhetsbrev från fuzz.se
    ANNONSER
    banner banner banner banner

    Countdown to Fuzz Guitar Show 2018
    FUZZ GUITAR SHOW 2018
    MAY 26-27, GOTHENBURG