Slideintros -del 3
|
Av Homesick Mac
Till skillnad från den allra första artikeln i denna serie av slideintros, där Muddy Waters spelade ”bara” själva slidelicket/melodin, så följer dagens intro ett mönster liknande det som Robert Johnson använde i Rambling On My Mind i förra numret, nämligen att kombinera slidemelodi och ackordspel.
Skillnaden är att Robert Johnson spelade alla sina slidetoner på nästan samma band (det 12:e bandet, med någon enstaka ton på det 11:e bandet) i sitt intro, medan Tampa Red rör sig mellan de öppna första två strängarna och upp till det 7:e bandet. Dagens intro är egentligen en minimelodi av själva versen som följer direkt efteråt.
Turen har alltså kommit till Tampa Red (1904 - 1981), född som Hudson Woodbridge men känd senare under namnet Hudson Whittaker. Mindre berömd för bredare (ibland även blues) publik än Muddy Waters eller Robert Johnson. Tampa Red har influerat många andra bluesmusiker av sin generation och yngre. Om jag nämner Big Bil Broonzy, Robert Nighthawk, Elmore James, Mose Allison så är det klart hur respekterad han var.
Kuriosa är även att han var en av tre allra första svarta bluesmusiker som började spela in skivor på 20-talet. Bara Lonnie Johnson och Blind Blake gjorde det före honom.
Han var också flitigt anlitad som kompmusiker för bland andra Big Maceo Merriweather, Sonny Boy Williamson, Memphis Minnie, Ma Rainey, Victoria Spivey med flera.
Tampa Red har spelat och sjungit denna låt i nästan F#. Jag skriver ”nästan” eftersom tonarten/pitchen inte riktigt stämmer med en gitarstämmare när man lyssnar på originalet, den är aningen lägre. Det finns även ett piano i denna låt nämligen, och jag kan nästan inte tänka mig att det inte var stämt vid inspelningsstunden. Det var nog så att pitchen varierade mellan diverse tryckningsprocesser under åren, från originalskivan till diverse LP skivor och slutigen till den aktuella CD:n som jag köpte en gång i tiden.
Om du vill spela med, stäm din gitarr i öppen D (DAF#DAD, 1-6:e sträng) och sätt capot på det 4:e bandet. Finjustera stämningen efter inspelningen och du är i ”Tampa Red” läget. Toner i tabulaturen räknas antingen från var du har capot eller om du väljer att spela utan, det går alldeles utmärkt att bara spela i öppen D.
Dagens intro är längst och tekniskt mest komplett av alla tre, och därför bjuds du på hela tre mp3:or på FUZZ hemsida. Jag har nämligen förberett en fil där introt spelas bara lite långsammare än i originalet, nästa mp3:a är intro spelat väldigt långsamt, medan den tredje innehåller endast slidemelodin spelad långsamt och tydligt.
Att tänka på: Alla ackord spelas med tummen, och då med en bestämd ”downstroke”.
Att du dämpar första strängen när du spelar tonen på det 5:e bandet - andra sträng. Detta uppnås lättast genom att röra vid den första strängen precis innan eller samtidigt som man plockar den andra. Detta kräver lite övning men blir helt naturligt senare.
Tonen på det första bandet på den 3:e strängen i takt nr. 9 spelade jag med mitt pekfinger på min vänstra hand (”fretting finger” alltså). Det finns de som hävdar att Tampa Red spelade den med sliden, och visst, så går det också bra att göra. Vinkla sliden när du trycker på den 3:e strängen och försäkra dig om att ingen annan sträng rörs.
Avslutningsvis, tabulaturen är skriven utifrån de ”raka” tonerna som går att skriva i ett dataprogram (eller för hand för den delen). De riktiga tonerna Tampa Red spelar i till exempel takt nr. 4 ligger någonstans i mellan det 3:e och 4:e samt 5:e och 6:e bandet. Experimentera med allt som finns där emellan för att få slidetoner att svänga fint.
Originalversionen finns som Things ’Bout Coming My Way No.2 på CD:n Tampa Red Vol.5 (1931-1934).
Fortsatt rekommenderad lyssning av Tampa Reds slidestil - sök på t.ex. Denver Blues på YouTube eller Spotify.
Mer om Tampa Red:
FUZZ 1/12
|
|
Fler artiklar
Prenumerera på nyhetsbrev från fuzz.se
ANNONSER
