Skandinaviens ledande gitarrportal

Misha Mansoor - Periphery

Av Ulf Zackrisson
 
Den mästerlige gitarristen Misha Mansoor och progmetalbandet Periphery gjorde i november ett turnéstopp i Sverige. FUZZ träffade Misha innan giget på Sticky Fingers i Göteborg, ett snack som kom att handla mycket om hans nya Jackson signaturmodeller Juggernaut.
 
Misha Mansoor berättar för FUZZ att han som ung gitarrist inspirerades av band som Nirvana, Deftones och Tools. Sedan gled han över till den progressiva metalsfären som Dream Theater och Meshuggah. Misha nämner även gitarristerna John Petrucci, Allan Holdsworth och Guthrie Govan som stora inspirationskällor. 
Idag är han själv en av den nya progmetal-generationens allra främsta stjärnor som gitarrist i det ansedda bandet Periphery och är i denna position självklart eftertraktad som endorser. Tidigare i år presenterade Jackson, inte helt oväntat, en serie Misha Mansoor signaturmodeller som fått namnet Juggernaut.
Modellerna utgår, enligt honom själv, från ”superstratidiomet”, ett begrepp som började användas när gitarrister som Eddie Van Halen och Steve Vai i början av 80-talet ”hotroddade” sina strator med Floyd Rose-svaj, humbuckers och annat för att anpassa instrumenten till den framväxande virtuosa metalmusiken vilken ställde helt nya krav på en gitarrs spelbarhet och ljud. 
Jackson är klassiskt på det vis att man var bland dom första, tillsammans med Ibanez, att designa gitarrer för metalgitarrister.
 
Hur tycker du dom varit att jobba med?
– Dom är jättebra! Jag har arbetat med tre riktiga gitarrnördar till gitarrbyggare, däribland Mike Shannon (Senior Master Builder på Jackson, som bland annat var med och byggde Randy Rhodes signaturmodell i början 80-talet, red anm). Anledningen till att jag ville jobba med Jackson var att dom var mycket öppna inför alla mina idéer. Inte att dom köpte allt rakt av utan kom också med sina insikter och förslag. Det var hela tiden en givande dialog mellan oss och man var väldigt mån om att jag skulle få en gitarr som jag verkligen ville spela på. 
 
Du hade väl en signaturmodell hos Mayones tidigare?
– Nej, det var ingen signaturmodell utan mer ett custombygge till mig, byggd efter deras modeller. Men med Jackson designade vi en gitarr från scratch efter mina önskemål.
 
Den är väl också ganska annorlunda jämfört med andra Jacksonmodeller?
– Det stämmer. Juggernaut-gitarrerna skiljer sig ganska mycket från deras tidigare modeller.
 
Exakt, vilka designidéer kommer från dig?
– Till exempel kroppsformen är helt min egen, som jag och Mike Shannon sedan tog fram tillsammans. Estetiskt går den i superstratstil med spetsiga horn, en karvad topp, bolt on-hals, en kropp med lätt vikt och en hals med kompakt trä.
 
Det finns även en del ergonomiska inslag? Du hade ett bra uttryck för hur hälen vid halsinfästet var formad, att den kändes som ett handslag!
– Precis! Jag föredrar bolt on-gitarrer, gillar soundet, men dom har alltid en häl vid infästet. Vi formade den efter handen och tog bort alla ”hinder”. Det lägre hornet har även en avfasning på baksidan och bara där, vilket gör att man får mer utrymme för handen, utan att det påverkar utseendet på gitarren. Alla dessa ergonomiska inslag var något som fanns på min önskelista, eftersom det underlättar så väldigt mycket när man spelar högst upp på greppbrädan.
 
Gitarren som Mayones byggde till dig innan hade en True Temperament-greppbräda för perfekt intonation. Vad är dina erfarenheter av denna svenska innovation?
– Jag har några gitarrer med True Temperament och för inspelning är det helt perfekt. Jag föredrar dock gitarrer som har band i rostfritt stål, vilket inte True Temperament-banden är gjorda i. 
Det är kanske inte den gitarren jag väljer när jag skall jamma, men i studion löser en True Temperament-gitarr så många intonationsprobelm som uppstår. Att få gitarrerna att stämma riktigt i studion är ju halva grejen och där är den perfekt.
 
Mikrofonerna som sitter på dina gitarrer är signaturmikrofoner från brittiska Bare Knuckle. Kan du beskriva karaktäristiken?
– Jag har alltid gillat alnico-mikar, vilka låter varma och behagliga, och som lämpar sig bra för både solo- och rent ljud. Dom har dock ingen bra frekvensgång, utan mycket bas och mid men ingen bra topp. Är Inte tajta nog i ljudet. Det är däremot keramiska mikar men som å sin sida saknar bra dynamik och blir lite toppiga i ljudet. På många gitarrer jag har sitter det därför både ock. Jag frågade Tim Mills på Bare Knuckle om det fanns en möjlighet att få fram mikar som var en kombination av det jag gillade med alnico respektive keramiska mikar. Han tog det som en utmaning och gjorde efter tag ett flertal prototyper som jag fick prova. Den som jag valde som stallmikrofon blev en hybriddesign med alnico V-magnet och keramiska sidomagneter. En väldigt cool mik, superdynamisk, mycket tajt, men inte för bright. En unik gitarrmikrofon som jag numera har på nästan alla mina gitarrer.
 
Är det hi gain-mikar?
– Vad gäller Bare Knuckle så är det hi gain-mikar, men jämfört med Seymour Duncan eller DiMarzio så är dom snarare att betrakta som medium output. Det är därför dom är så dynamiska, vilket jag uppskattar för jag gillar att styra ljudet med mitt plektrumanslag.
 
Jag förmodar att dessa mikar också är designade för att låta bra på låga stämningar.
– Absolut och vi testade dom på 6-, 7- och 8-strängat, i olika stämningar,  på gitarrer byggda i olika tonträ, i alla tänkbara kombinationer. Att det fungerade så bra har återigen att göra med den fina dynamiken.
 
Är det någon av dina Juggernaut-modeller som är speciellt anpassade efter dina olika stämningar?
– Egentligen inte, tonalt är det inte så mycket som skiljer gitarrerna åt, det är mest det kosmetiska.
 
Vilka olika stämningar använder du?
– På 6-strängat är det drop-C: C-G-C-F-A-D, 7-strängat Ab-Eb-Ab-Dd-Gb-Bb-Eb och på 8-strängat använder jag standardstämning: F#-B-E-A-D-G-B-E.
 
I ditt band Periphery kör ni en hel del lågstämt med en ljudbild som ställer höga på förstärkarna, inte minst med tre gitarrister. Är det därför ni valt Fractal AxeFX för att kontrollera mycket av ljudet från mixerbordet?
– Det stämmer. Vi valde Fractal för att kunna forma vårt speciella sound. Jag gillar vanliga förstärkare och pedaler men när det gäller att skapa vårt speciella sound så är det svårt med vanliga förstärkare.
 
Försöker ni få fram ett enhetligt ljud mellan de tre gitarrerna?
– Det där intressant, för att vi har ganska liknande patcher, men eftersom våra spelstilar skiljer sig åt så låter vi också olika. Även om vi spelar genom exakt samma patcher så hör du tre olika sounds.
 
Om du skulle beskriva ditt eget ljud i korthet?
– Det är svårt att beskriva men jag är ute efter ett tajt mellanregisterrikt ljud, som funkar bra och som är dynamiskt vid komp och riffande. Jag vill ha ett fett övertonsrikt sololjud med mycket attack i. Vad gäller rent ljud gillar jag att ha lite dist i kanten, gärna färgat med delay och modulation, eller med ett stort reverb.
 
Videolänk:
 
www.jacksonguitars.com
 

 Prenumerera på nyhetsbrev från fuzz.se
ANNONSER
banner