Skandinaviens ledande gitarrportal

Martin D-1 & OMC-1E

Den krassliga världsekonomin har fått CF Martin att ta nya grepp för att skapa gitarrer till budgetpris. Under trettiotalet introducerade Martin på allvar dreadnoughtmodellen och kallade den för D-1 och D-2. Snart hade dessa bytt namn till legendariska D-18 och D-28 men nu återinför alltså Martin D-1 och dessutom en ”orchestra”-modell kallad OMC-1E. Inbördeskrig, ekonomisk depression, världskrig, skiftande musikaliska trender, inget har kunnat stoppa CF Martin. I över etthundrasjuttiofem år har man oförtrutet byggt sina gitarrer i Nazareth, Pennsylvania, USA. Nu har världsekonomin åter kraschat och precis som under trettiotalets depression gäller det att ta nya grepp för att hålla intresset uppe. Martin har valt att åter introducera ”the One Series” . Serien dök upp redan 1993 men har nu fått två nya modeller, D-1 och OMC-1E.

Den mest kostnadsbesparande åtgärden på D-1 och OMC-1E är den så kallade stratabondhalsen. Materialet får man genom att laminera ett trettiotal lager trä som skall resultera i stabilt material och längre livslängd än en traditionell hals. Tekniken har man lånat från pianovärlden, där man laminerar fram tjocka trästycken vilka fungerar som fundament för pianots alla stämskruvar. Halsen är inpassad med en klassisk dovetail och försedd med en tjugobands greppbräda av ostindisk rosewood. Till skillnad från många andra tillverkare använder Martin fortfarande ofta ”dovetail” på många av sina modeller när man fäster halsen vid kroppen. En riktig dovetail kräver en säker hand och är lite bökigare att göra istället för att fästa halsen med ett par rejäla bultar. Vilket som är bäst finns det så klart en mängd åsikter om. Många tycker att en dovetailinpassning ger ett ”träigare” ljud med mer häng i tonen. Fördelen med bultade halsar är att de lätt kan lossas och justeras efter individuella behov. Det är också billigare och går snabbare, men den detaljen har man alltså inte sparat in på när det gäller ”The One Series”.

För att ytterligare få ner produktionskostnaderna har båda modellerna ett minimum av utsmyckningar samt en enkel matt finish. Det solida granlocket är försett med en bracing som kallas ”modified hybrid X scalloped bracing”. Skalloperad bracing betyder att man fasat ner tonribborna som är limmade mot locket. När tonribborna är skalloperade är meningen att man skall få ett större och fylligare ljud eftersom de med sin mindre massa inte stoppar upp lockets svängningar lika mycket.

Sidor och botten av solid sapele, ofta kallad afrikansk mahogny. På OM-1E hittar vi Fishmans Presys Plus. (går att få på båda modellerna) Systemet är försett med inbyggd tuner, trebands EQ, dessutom finns ett brilliancefilter, notchfilter samt ”phase”knapp för att eliminera eventuellt nätbrum. Över och undersadel är tillverkat av kompositmaterialen Corian och TUSQ, kallas ibland för syntetiskt elfenben.

Ljud och spelkänsla

Jag har testat flera av Martins budgetmodeller i tidigare nummer av FUZZ och kan nu till min stora glädje konstatera att man den här gången verkligen träffat mitt i prick. Anledningen till detta tror jag är att man satsat genomgående på solitt trä och endast använt sig av alternativa material i halsen. Framförallt D-1 har ett mycket stort och kraftfullt ljud, underbart drag i basen precis som man förväntar sig av en äkta dreadnoughtgitarr. Den är följsam oavsett om man spelar med plektrum eller fingrarna, tonen är klar och distinkt i hela registret. Stratabondhalsen känns inte helt organisk i sammanhanget, med sitt lite hårda yttre och i sammanhanget höga vikt skapar den en viss obalans tycker jag, speciellt som gitarren i övrigt är mycket lätt i både konstruktion och densitet. Jag kan dock konstatera att detta är något som inte tycks påverka ljudet det minsta och halsen är dessutom lättspelad och har en skön profil och finish.

OM-modellen har ofta varit ”fingerpickers delight” eftersom man tyckt att den haft bättre balans mellan bas och diskant. Modellen introducerades i slutet av 1929 och bygger på en 000-28 modell med en hals som är inpassad vid fjortonde bandet. När modellen introducerades blev den extremt populär vilket gjorde att Martin fick bygga om flertalet av sina modeller och förse dem med halsar inpassade vid fjortonde bandet.

När dreadnoughtmodellen introducerades 1934 föll OM-modellen i glömska och fick inte sin renässans förrän i slutet av sextiotalet. Det var gitarristen Eric Schoenberg som lyckades övertyga Martin om att ta upp OM-modellen igen. Eric Schoenberg har föresten en egen OM-modell som byggdes på licens av CF Martin (1986-1994), han menar att just OM gitarrformen är ett tonalt underverk för gitarrister som lirar enbart med fingrarna; – explosive response, the full complete tone from bare fingers.

För den som tycker att en dreadnoughtmodell kan bli för basig är det läge att kolla in OM1-E modellen. Här finns samma klarhet och dynamik som med D-1 med den skillnaden att basregistret är en aning beskuret. Jag gillar formen på en ”orchestra”-modell som är något behändigare än en vanlig dreadnought och väldigt behaglig att spela på. Jag tycker att det något mindre basiga ljudet gör att den blir ännu mer lättspelad, med mindre motstånd i själva soundet. Det medföljande mikrofonsystemet från Fishman är väl värt de extra pengarna, inbyggd tuner och en kompetent förförstärkare ger ett bra grundsound utan att man behöver ratta speciellt mycket.

Slutomdöme

Jag gick verkligen igång på de här båda gitarrerna, kul att Martin lyckats bygga två lågprismodeller som låter riktigt bra. Vid tidigare försök tycker jag att de gjort alltför mycket avkall på gitarrens ljudegenskaper men nu låter det verkligen Martin. Hantverk och råmaterial ligger återigen på högsta nivå och det är inget hastverk utan ett väl genomarbetat instrument. Ljudmässigt låter exempelvis D-1 lika bra som en D-18. Den enda skillnaden är halsen och så priset förstås! Det måste vara extremt tufft för en gitarrtillverkare som CF Martin att konkurrera med den asiatiska marknaden men med den nya ”The One Series” har man satt ner foten och visat att det går att bygga en budgetgitarr med helt professionella egenskaper.

Fakta

Martin D-1

• Stålsträngad drednoughtgitarr
• Lock av solid gran
• Sidor och botten av solid sapele/afrikansk mahogny
• Stratabond hals
• 20 band
• Greppbräda av rosewood
• Översadel av Corian (komposit)
• Stallben av TUSQ (syntetiskt elfenben)
• Kromad mekanik Schaller style
• Mensur: 645 mm
• Halsbredd vid första bandet: 44 mm
• Kroppsdjup: 100-120 mm
• Satin finish
• Färg: natur
• Mikrofon: Fishman Presys Plus på beställning
• Etui ingår

www.akustikken.dk


Fakta Martin OMC-1E

• Stålsträngad gitarr ”orchestra”-modell
• Lock av solid gran
• Sidor och botten av solid sapele/afrikansk mahogny
• Stratabond hals
• 20 band
• Greppbräda av rosewood
• Översadel av Corian (komposit)
• Stallben av TUSQ (syntetiskt elfenben)
• Kromad mekanik Schaller style
• Mensur: 645 mm
• Halsbredd vid första bandet: 43 mm
• Kroppsdjup: 100-120 mm
• Satin finish
• Färg: natur
• Mikrofon: Fishman Presys Plus
• Etui ingår

www.akustikken.dk



FUZZ 2/10







MartinD1.jpg

Fler artiklar

     Prenumerera på nyhetsbrev från fuzz.se
    ANNONSER