banner Skandinaviens ledande gitarrportal

Gerd Anke - Mannen bakom PLEK Station

Av Ulf Zackrisson
 
Den nya tidens gitarrmekare är en kompakt, stationär, datorstyrd maskin, vid namn PLEK Station. Den utför på maskinell väg: bandslip, fräsning av sadelspår, stall och gravyr, men kan också kan användas för kvalitetskontroll, analysering och utveckling när det gäller gitarrer och gitarrproduktion. FUZZ som tidigare skrivit om detta förträffliga fenomen (se länk i slutet av artikeln) tyckte det var dags för upphovsmannen själv, Gerd Anke, att komma till tals.
 
 
Plek Station, som är en tysk uppfinning av berlinaren Gerd Anke, blir alltmer förekommande och finns numera i femton länder, varav en hos GuitarLabs i Stockholm.
Plek tog sina första steg 1988, då Gerd började bygga en helt mekanisk bandslipmaskin för gitarrer – hemma i vardagsrummet! 1993 fanns en fullt fungerande datorstyrd prototyp och 1998/1999 registrerades det internationella patentet. Då hade man en även färdig maskin till försäljning vilken introducerades på Frankfurt Musikmesse år 2000.
Hur många Plek-stationer finns det nu runt om i världen?
– Vi har trettiotre PLEK-stationer i femton länder, men främst i USA. Vi har också en annan modell, Plek Pro. Den är mer utformad för produktion, men fungerar också som en servicemaskin. Det finns cirka tjugofem av dessa. 

Vad är skillnaden mellan Plek Pro och Plek Station?
– Skillnaden är att Plek Station är en maskin för service och småskalig produktion. Den stora skillnaden är att Pro har en modul som simulerar strängtryck, vilket gör att du kan arbeta på ett instrument utan att behöva stränga upp. Detta innebär en avsevärd vinst i produktionstid. Men det viktigaste är att vi mäter alltid instrumentet i strängspänning, vilket är absolut nödvändigt, eftersom det är vad beräkningen av halskurvaturen (även kallad relief, vilket betyder att halsen inte är precis spikrak, utan har en liten konkav kurva längs greppbrädan. Detta tillåter strängarna att vibrera utan att slå i banden vid hårdare spel. Förf anm) och stränghöjden grundar sig på. 

FUZZ gjorde en ”plekning”, som underlag för en artikel, på en Les Paul för två år sedan och det var ju ett rent nöje att plocka upp gitarren och spela efter den behandlingen. Helt underbart! Otroligt nog gör många gitarrister överhuvudtaget aldrig service på sina gitarrer. Varför är det så tror du?
– Ett av skälen är att de inte vet vilken typ av service som faktiskt är möjlig att göra på en gitarr. De vet inte vad det innebär att få en setup som passar deras eget sätt att spela. De vet ofta heller inte vart de skall vända sig, eller, om de lämnar in sin gitarr till någon, vad de kommer att få tillbaka. De är oftast inte säkra på att gitarrmekaren kommer att göra ett bra jobb. Saker som kännetecknar en bra setup är ofta mycket subjektiva, utifrån personliga erfarenheter.

Hur tar man reda på vad som är en rätt setup för en personligen?
– Först tar jag reda på vad den optimala setup:en är via styrkan i spelarens attack. Själva attacken avgör hur mycket utrymme strängarna behöver för att vibrera, och detta i sin tur är det som setup:en måste ta hänsyn till så att alla toner spelar rent, utan biljud någonstans. Dessa värden är individuella. Varje gitarrist har sin egen attack i någon grad. Det är alltså hur du slår an strängarna, hur hårt och på vilka ställen, som i slutändan avgör gitarrens setup. 

Så man behöver gå igenom detta med gitarrmekaren? 
– Ja, den avgörande faktorn är att musikern vet vad som är möjligt, så att han eller hon sedan kan förmedla detta till den som gör jobbet. Det innebär att servicen alltid utgår från vad som passar den enskilde musikern. Så är inte alltid fallet, eftersom den som utför jobbet ofta utgår från det sätt han eller hon spelar gitarr, och förutsätter att detta är det bästa sättet.
 
 
Och vad kan en Plek-maskin göra som inte en gitarrtekniker klarar av?
– En Plek-maskin kan optimera de fysiska förhållandena på en greppbräda eller på banden när det gäller stränghöjd. Det betyder att när en gitarr blir ”plekad” är den anpassad till strängens vibration i förhållande till strängens höjd. I bästa fall klingar alla toner rent. Men om stränghöjden är för låg rasslar strängarna lite varstans eftersom attacken inte är anpassad efter setup:en. För Plek är den avgörande faktorn att halsens kurvatur och stränghöjden skall betraktas som en helhet. Detta innebär att ju högre stränghöjd, desto större kurvatur, eftersom strängarna då behöver mer utrymme att vibrera fritt. 
Hur påverkar valet av strängar en setup, det vill säga vilken inverkan har själva strängtrycket? 
– En sträng uppför sig olika beroende på dess tjocklek. Ju större strängtryck, vilket beror på tjockleken, desto mindre är strängen i stånd att vibrera. I praktiken innebär detta att med en uppsättning tjocka strängar kan jag använda en lägre stränghöjd, utan att få problem med rassel än med tunna strängar, till exempel 9- eller 8-set. Dessa behöver alltså en mycket högre stränghöjd för att producera en ren ton med tanke på samma attack. 
Hur skiljer sig elektriska och akustiska gitarrer när det gäller detta?
– Akustiska gitarrer har generellt en högre stränghöjd beroende på det faktum att spelet i högre grad styrs av dynamiken, där till exempel attacken i anslaget bestämmer volymen. Med elgitarrer är denna påverkan mindre eftersom det mesta av volymen skapas av förstärkaren. Ett extremt exempel på detta klassiska nylonsträngade gitarrer. Här måste du arbeta med en hög stränghöjd eftersom hela det dynamiska omfånget i instrumentet utnyttjas i särskilt hög grad.
Vilka krav tycker du man kan ställa på en gitarr som kostar en del, köpt i en musikaffär?
– När instrumenten lämnar fabriken är de ofta i ganska osäkert tillstånd och kan förändras under tiden, genom transporter, olika klimatförhållanden, luftfuktighet och temperatur. Vad kunden får är ofta en fråga om vem som har åtagit sig den slutliga setup:en. Kunden förväntar sig naturligtvis, från sitt eget perspektiv, att en ny dyr gitarr skall spela utmärkt. För närvarande finns dock inte någon riktig standard för detta som kan vägleda dig. Detta är ett ämne som Plek tittar noga på, eftersom vi objektivt kan mäta ett instrument från en kund och upprepa denna setup på ett annat instrument av dennes instrument, eller igen på samma instrument. 
Vad är möjligt att göra på en Plek Station som inte kan göras för hand av en skicklig gitarrtekniker?
– Generellt sett är det möjligt för en mycket skicklig gitarrtekniker att uppnå samma kvalitet, även om det är sällsynt och kräver en del tur. Svårigheten att uppnå en optimal setup har bland annat att göra med strängtrycket och det faktum att när du tar av strängarna på en gitarr, förändras halsen på ett ganska extremt sätt, och den ideala kurvaturen finns inte längre där. Till detta kommer det faktum att den perfekta halskurvaturen för de lägre strängarna skiljer sig för de högre. Det innebär att varje sträng har sitt egna ideal om du vill göra detta optimalt. Detta är ett problem som är mycket svårt att hantera för hand. 
Innebär detta att ytan på en greppbräda egentligen måste fräsas olika beroende på strängarnas tjocklek?
– Ytan på banden anpassas till strängen. När greppbrädan inte har denna perfekta linje, slutar det med att banden får olika höjd. Om effekten av detta är mycket påtaglig, då kan du få problem med band som är mycket låga på vissa ställen och mycket höga på andra. I detta fall gör vi en ombandning och genom att fräsa in den önskade formen direkt i greppbrädan, vilket i princip är samma sak som när du arbetar på ett bandlöst instrument. 
 
Sliphuvud
 
 
På tal om spelbarhet och kritiska punkter på en gitarr, från din synvinkel. Finns det sådant som kan förbättras?
– Fundamentalt sett, måste du använda bra material för att kunna tillverka en bra gitarr, särskilt bra trä. Vissa träslag har blivit mycket sällsynta, eller är numera inte tillåtna att använda i gitarrtillverkning. I sådana fall måste vi ägna mer tanke åt vad vi kan använda för att ersätta dessa material. Men det finns en hel del mycket bra hårdvara tillgänglig. Kvaliteten är mycket hög på instrumentdelar. 

– Kritiska punkter uppstår när hårdvaran är av bristfällig kvalitet, till exempel när svajet som används inte håller måttet, eller när mekaniken hakar upp sig. Mekaniken är viktig för stämningen på ett instrument. Om du använder Floyd Rose-svaj är det också väldigt noga att sadeljobbet är väl utfört. Översadeln och stallet är mycket viktiga delar och måste vara av god kvalitet. Om de inte är korrekt inställda så får man biverkningar, såsom problem med intonation, öppna strängar som låter stumma, sitareffekter. Allt detta har vanligtvis att göra med kvaliteten på sadel och stall. Spåren i sadeln måste vara renskurna och exakt formade, ha rätt höjd. Är sadeln för hög får du intonationsproblem. 

Har du några synpunkter på banden?
– Det finns en hel del bra band på marknaden. Bandjobb är en riktig konst. Det har inte så mycket att göra med materialet, utan är snarare en fråga om kvaliteten på arbetet. Där finns det ett stort utrymme för förbättringar, och det är ett område som vi har mycket erfarenhet av i och med att vi ser en hel del instrument där bandjobbet är felaktigt utfört. 
Vilka är de typiska problemen på greppbrädan och halsen?
– Att dragstången inte fungerar på rätt sätt eller är mycket svår att komma åt är ofta förekommande. Den kan också vara lös med halsen fortfarande böjd bakåt, och där jag inte kan lossa den igen. Det är ett problem som händer gång på gång, och oftast kräver en hel del arbete, kanske till och med en fullständig ombandning. 
Kan du säga något om compound radius?
– Detta är en mycket viktig aspekt, i synnerhet för greppbrädor som har en mycket liten radie. Och för gitarrister som gillar att böja strängar. När jag böjer en sträng och radien är mycket liten, betyder det att jag måste böja den "över kullen". Det hela blir särskilt komplicerat när strängen är mycket lång. Med det menar jag inte längden av den del av strängen som vibrerar, utan längden på strängen som helhet. Det är enormt viktigt. Till exempel om strängen är fäst vid den sista stämskruven på gitarrens huvud, som kan vara tio centimeter långt, och sedan ytterligare tio eller femton centimeter från stallet till dit strängen slutar i stränghållaren. Detta innebär att strängen effektivt sett kan vara 25 centimeter längre. Resultatet är att när jag böjer strängen, måste jag dra den mycket längre för att få den önskade tonen. Faran är då att tonen dör och att spelbarheten reduceras. Det är en av de viktigaste erfarenheterna som vi gör, att det finns en hel del instrument som har denna typ av radie, och att korrigera dessa fel är en stor utmaning. 
Skiljer sig Plek-processen mycket mellan elektriska och akustiska gitarrer?
– Processen är i princip densamma. Elgitarrer tenderar som nämndes tidigare att ha lägre stränghöjd, lägre setup än ak-gitarrer. Detta har att göra med olika spelbarhet och dynamik, vilket är mindre påtagligt än på en akustisk. Men de grundläggande principerna är desamma. Men hur ljudet skapas på en gitarr, vilket kan vara mycket komplicerat med alla övertoner av instrumentets övertoner, följer i princip alltid samma regler, och detta avgör beteendet hos instrumentet. 

Vad är nästa steg i Pleks utveckling?
– Intonation. Att kunna byta ut band för olika intonationssystem. Som vi alla vet finns det inte bara en uppfattning om var positionerna av banden ska sitta, vad som är den verkliga längden på strängen, etc. Det finns många idéer om detta. Plek planerar att vara ett verktyg för detta så att varje skallängd kan förverkligas, oberoende av tanken bakom det. Principen är att man ska kunna ge en formel till Plek-maskinen och att den sedan använder formeln för att beräkna positionen för banden. 

Apropå intonation, kommer det vara möjligt att ”pleka” böjda band på en True Temperamentgitarr i framtiden?
– Just nu har vi inne ett par True Temperamentgitarrer i vår verkstad, så det finns på vår att göra-lista. Men vi kan redan nu scanna igenom och analysera gitarrerna. Vi kan mäta dem, och kan sedan arbeta med dem för hand. Och då kan vi mäta dem igen, för att bekräfta vårt arbete. För tillfället är det inte så mycket av en helautomatisk process utan mest arbete för hand. Den svåraste biten att knäcka är själva kröningen av de krökta banden.
Förutom själva serviceaspekten är Plek i princip ett verktyg som även kan användas inom gitarrproduktion och utveckling?
– Ja det är ett slags universalverktyg för alla tillgängliga skalor, liksom för piano, där det finns en massa olika stämningar som existerar samtidigt. Samma sak för gitarr. Till exempel True Temperament Fretting System, som är ett extremt exempel, men även Fan Frets, Wave Frets, Buzz Feiten-systemet och tänk bara på Fender och Gibson, som använder olika skalor. 
Vilken riktning tror du Plek går i framtiden?
– En sak som vi ser är att det kommer att bli en allmän standard-setup. Så att gitarristerna verkligen får en uppfattning om hur man kan ställa in sin setup och att de vet vad de talar om. Om du säger "Jag spelar på ett 10-46-set och min setup är 2 mm på den låga E-strängen och 1,1 vid den höga E-strängen, är detta en inställning som definieras, och som kan reproduceras. En annan grej är att kunna kopiera kända gitarrister setup. Det kommer att vara möjligt att göra detta tillgängligt för marknaden. Kan bli riktigt stort tror jag.
 
 
 
Scanningresultat före bearbetning. Här, den översta E-strängen. 
Från översadel (den korta svarta spalten till vänster) till stall (den långa svarta stapeln) till höger. 
Den blå linjen visar den rekommenderade reliefen för greppbrädan och en guide för dragstångsjustering. Raden av "staplar" representerar banden, (uppförstorade) Den vågiga röda linjen visar nuvarande höjden på banden. Den gröna kurvan visar den rekommenderade bandkurvan för optimal stränghöjd.
Den raka gröna linjen visar optimal stränghöjd
Den raka röda linjen visar aktuell stränghöjd
 
 
Scanningresultat efter plekbehandling. Nuvarande och optimal bandkurva är nu densamma. 
 
 
 
Samma scanning, denna gång gjord med alla strängar. 
Varje sträng kan expanderas individuellt för att analysera varje punkt på greppbrädan till en precision av 1/100 millimeter. 
Kurvorna i botten av skärmen visar greppbrädans radie vid olika bandpositioner.
 
 
 
Scanningresultat efter plekbehandling av samtliga strängar. 
Ingen avvikelse från den optimala greppbrädesprofilen. Greppbrädeskurvorna (längst ner på skärmen) har också optimerats.
 

 

 Prenumerera på nyhetsbrev från fuzz.se
ANNONSER
banner banner banner banner

Countdown to Fuzz Guitar Show 2018
FUZZ GUITAR SHOW 2018
MAY 26-27, GOTHENBURG