FUZZ Guitar Show 2014 - Ola Englund
Av Ulf Zackrisson
Ola Englund, aktuell artist på FUZZ Guitar Show, är inte bara nybliven gitarrist i det svenska och internationellt välrenommerade metalbandet The Haunted, utan har också en egen framgångsrik karriär gående parallellt. Dels med bandet Feared och inte minst genom sin videoblogg som följs av hundratusentals gearheads världen över.
FUZZ har träffat Ola Englund som kan ses och höras på den stundande gitarrmässan FUZZ Guitar Show nu till helgen, där han kommer befinna sig för att demonstrera sina signaturgitarrer och förstärkare från Washburn respektive Randall.
Hur kommer det sig att det blev just dödsmetall för din del?
– Jag skulle nog påstå att jag inte är så mycket inne på dödsmetall. Det jag spelar är mycket 90-talsmetal. Jag sitter fast i det där med mycket riff; Pantera, Machine Head och Slayer. Inte så mycket svenska band, förutom lite At The Gates och tidiga In Flames. Mest amerikanskt alltså. Det är i den stilen jag skriver låtar och tycker det är skitkul.
Vad kan du säga om den kommande Hauntedplattan? Har du varit med och bidragit med låtar?
– Jag har varit med och bidragit. Vi skriver tillsammans väldigt mycket. Det känns jättebra i Haunted. Dom tycker om vad jag gör och jag försöker ju inte vara Anders (Björler, som Ola ersatt, förf anm). Plattan släpps i augusti och i slutet av september åker vi också ut på en Skandinavienturné.
Din videoblogg är omtalad och har väldigt många followers. Hur har du burit dig åt för att lyckas så bra?
– Det är för jag varit tidigt med bra demos.
Har du demat det du själv gillat? Du måste få hur många erbjudanden som helst för dema olika produkter?
– I början så körde jag runt och lånade förstärkare i Stockholm som jag demade. Allt var bara en hobby i början. Sedan efter ett tag, började ju bolag fatta det här med sociala media. Att om den här kilen gör en demo så funkar det bättre än en annons i en tidning. Men just nu försöker jag faktiskt tona ner demandet. Jag vill ju bli mer hågkommen för musiken. Samtidigt var det ett bra incitament att ha med sig när jag valde Randall. Som jag tycker är den bästa stärkaren jag spelat på.
Den har du designat tillsammans med ampgurun Mike Fortin. Berätta!
– Mike jobbade tidigare för Yamaha och har haft sitt eget märke; Fortin Amplification (www.fortinamps.com). Dessutom har han moddat förstärkare hur länge som helst men sedan började han göra sina egna. Det var Jocke Skog (f d Clawfinger, numera basist i Olas band Feared, förf anm) som introducerade mig för den första Fortinförstärkaren och det var långt innan Randall kom in i bilden. Mike designade en förstärkare som jag köpte. Den hette Fortin Satan och det var efter det som Randall kom in i bilden och ville göra en signaturförstärkare av den.
Vad är det för något ni tagit fasta på i designen och som du inte hittar hos andra förstärkare?
– Många förstärkare idag, till exempel Mesa Rectifier är designade på 90-talet. Man behöver pedaler för att få till riktigt gainrika sounds. Den här är modern och har allt det där i sig och det är bara att plugga in och köra. Den har tre gainrattar så du kan verkligen designa ditt eget gainsound. Det finns massvis med olika ljud som går att skruva fram. Förstärkaren har till exempel en lågfrekvensgain och en högfrekvensgain. Drar du på lågfrekvensgainen på max och drar ner högfrekvensgainen så får du världens fuzzljud. Gör du tvärtom får du ett istället ett väldigt tajt Meshuggah-aktigt metalsound.
Har du också designat den för 7-strängat?
– Det är det som är så bra, den fixar även 7-strängat nerstämt. Vill man rensa upp ljudet lite när man kör nerstämt är det bara att backa av lite på lågfrevkensratten. Det går hela tiden att skräddarsy ljudet.
Vilka idéer är dina?
– Jag åkte ju till Toronto i Kanada där Mike bor och var där i fyra dagar. Utformandet av gainkanalerna är hans design och signum. Hans förstärkare låter så. Sedan kom jag in med det som gäller tonestacks och hur eq:n skulle fungera. Sweep-ratten var min idé också, plus rörbestyckningen i för- och slutsteg. Jag lärde mig hur mycket som helst bara genom att vara där. Inte minst hur mycket transformatorerna påverkar. Det är Mike som designat dom också. Ingen bullshit med andra ord och det är därför det tagit så lång tid. Det var ju två år sedan vi designade den. Det har varit en hel del quality control under den tiden, för att det skall bli så bra som möjligt i slutändan. Ljudet jag har nu med Satanförsäkraren är perfekt. Det är verkligen som man har hittat hem.
Vilka slutrör sitter i?
– Det är två 6L6:or och två KT88:or. Det som är bra att man kan slänga in vilka rör man vill och ställa biasen själv.
Det är ändå, vad jag förstår, ingen dyr förstärkare?
– Nej, den kostar under två tusen dollar. Med tanke på vad man får är det ett grymt pris. Och dom låter precis som Mikes tidigare förstärkare som kostade fyra tusen dollar att köpa. Det är kul för att nu kommer det väldigt stora gitarrister och vill ha dom här förstärkarna, som James Hetfield, Scott Ian från Anthrax och andra i den klassen. Och allt är ju på grund av Mike. Det kommer från rätt håll, det är artisterna som tar kontakt och vill ha förstärkarna och inte tvärtom. Det har kommit väldigt många på senaste tiden.
Har du några speciella högtalarlådor?
– Ingen egen design utan jag kör på Randalls som jag tycker låter jättebra. Det sitter Celestion V30 i dom, som är ganska mjuka i soundet. Jag gillar att kunna dra på utan att det sticker ut för mycket och blir jobbigt. Det kan man med V30. Komprimerar fint med förstärkaren, Jag gillar även att spela in med dom.
Använder du några effekter? Behöver du det?
– Inte mycket, eftersom förstärkaren är så pass bra i sig. Jag har ingenting framför förstärkaren bara en gate och en Wampler delaypedal i loopen. Rocktron kommer förresten snart ut med en ny gatepedal som jag varit med och designat. En dubbelgate. Väldigt användbar vid snabba percussiva riff. Jag använder i princip bara delay när jag solar. Ju mindre prylar ju mindre kan gå fel.
Över till dina Washburn signaturmodeller, Parallaxe Solar Series.
– Det är en hel serie med nio modeller. Det är lite av en test, men det var Wasburns idé och inte min. Den billigaste modellen kostar 599 dollar. Det är verkligen bra gitarrer för pengarna. Det började med att jag testade deras Parallaxe-gitarrer, gjorda i Indonesien, i Frankfurt förra året och blev verkligen överraskad. Jättebra kvalité. Det ingår även några dyrare USA-modeller i serien, kostar tre tusen dollar, med Evertunestall, Groover låsbar mekanik och Seymour Duncanmikar. Dom billigare modellerna har Duncan Design-mikar.
Vilka egna idéer har du fått med på dina signaturgitarrer?
– Själva formen har jag designat ihop med en fransk kompis. Den är lite mindre och smäckrare än Washburns egna. Liksom huvudet och hur kroppen är karvad. Sedan har den min logga.
Har du några signaturmikar på gång hos Washburn?
– Nej inte än. Jag byter ofta mikar på mina gitarrer. Seymour Duncan skickade faktiskt alla sina mikar till mig för att dom ville att jag skulle haka på och jag hittade naturligtvis en favorit ganska snabbt. Dom har varit väldigt schyssta och då blir man ju lojal.
Något annat speciellt du vill nämna med modellerna?
– Det är väl Evertune-stallet (www.evertune.com) som är det som står ut mest, och jag är helt inne på det. Jag gillar innovationer och tycker att Evertune och True Temperament (www.true temperament.com) är dom två största innovationerna som hänt på länge. Jag älskar ny teknik
Mer info:
Videolänkar:
Exempel på demos från Olas videoblog:
Fler artiklar
Prenumerera på nyhetsbrev från fuzz.se
ANNONSER
