Skandinaviens ledande gitarrportal

Fender 68 Custom Princeton Reverb

Av Jan ”Nusse” Dahlin
 
Fenders Princetonförstärkare har haft kultstatus i många år tack vare ett mycket bra och användbart grundljud i en förhållandevis liten förstärkare. Nu har man börjat tillverka dem igen och dessutom tweakat dem en aning.
 
Även om Princeton alltid varit en populär förstärkare så har många exemplar modifierats för att passa sina ägares ljudideal ännu bättre. På Fender har man tagit till sig detta och modifierat kretsarna för att få till mera flexibilitet i ljudet, bättre respons på spelstil och en dist/överstyrning som infinner sig lite tidigare.
 
Konstruktion
Givetvis handlar det om en rörförstärkare som också är försedd med rördrivet reverb (fullängds) och dito tremolo. Effekten är 12 watt och högtalaren är en tiotums Celestion TEN 30. Som sig bör har den även ett likriktarrör, vilket bland annat får den att liksom ”ducka” eller knäa till en liten aning i anslaget, en egenskap som många rörpurister uppskattar. Som de flesta silverfacemodeller har den två instrumentingångar, varav den ena har -6dB lägre känslighet. (Det kanske låter teknisk överkurs men innebär som säkert många läsare vet att man kan välja ingång beroende på hur kraftig signal gitarrens mikrofon/er har.)
Kontrollerna på den främre panelen styr volym, diskant, bas och reverb. Två ytterligare rattar kontrollerar hastigheten och intensiteten på tremolot.
Den bakre panelen har förutom anslutningar för reverb och pedal även två parallella högtalarutgångar så man har möjlighet att ansluta en (eller två) yttre högtalare, om så önskas.
Till det yttre har den en blank, silverskimrande instrumentpanel (till skillnad mot tidigare blackfacemodeller som ju har svarta paneler) och ett fronttyg som skimrar i silver och turkos, precis som Fenders förstärkare från den här eran brukar ha.
 
Hantering och ljud
Plug in and play. Mer än så krävs inte för att komma igång och ha kul med den här läckerbiten. Nu vore det lätt att säga att den låter precis som en Fender Silverface ska eller brukar göra men det är inte hela sanningen. Normalt sett har ju dessa ha en varm, djup bas och ett mer eller mindre kristallklart diskantregister men däremot ett mindre framträdande mellanregister. Det vill säga det ljud som ibland kallas ”hängmatta”. Här skiljer sig 68 Custom Princeton från familjen i övrigt genom att ha en lite rakare ljudkurva med ett tydligare mellanregister. Många gitarrister anser att mellanregistret är oerhört viktigt och att det är just det som får gitarren att gå igenom ljudbilden på rätt sätt. Hursomhelst levererar den här förstärkaren – tack vare det? – en förvånansvärt solid och kraftfull ljudbild trots sin relativt låga effekt. Det bjuds på smakfull kompression och en härlig strängseparation men här finns också den karaktäristiska fasta basen och ett rejält toppregister kvar, om än sistnämnda är något mindre vasst än ”vanligt”. Allt det här gör förstärkaren både rolig och uttrycksfull att spela på, nästan oavsett gitarr. 
Vi testade med en Tele-, en Stratocaster och en Gibson Les Paul – och alla tre kom till sin rätt på ett väldigt bra sätt. Telen knorrade varmt och träigt i sitt eggläge, stratan sjöng mjukt, gott och bluesigt med halsmiken och LP:n gick kraftfullt igenom med hes, rejäl pondus. 
Pressar man på med lite mer volym spricker förstärkaren upp på ett vintageliknande, lite raspigt sätt, precis som det låter på många gamla inspelningar från 60- och 70-talen. Här får man vara lite försiktig, åtminstone om man enbart spelar med den inbyggda tiotummaren. Den är inte riktigt avsedd för att pressas alltför hårt och börjar snubbla lite i basen om man överdriver volymen, men vet man vad man gör är det inga problem att få till en tidstypisk och skönt spräckig dist.
Så för att sammanfatta: förstärkaren bjuder på ett både kärnfullt och brett grundljud, svarar snabbt men inte kliniskt på anslag, har ett hyggligt headroom och bra distförutsättningar förutsatt att man inte väntar sig en alltför finkornig och polerad kaliforniadist. Det rördrivna fjäderreverbet och mjuka tremolot lägger dessutom till en extra dimension i bredden.
Tyvärr, fanns inget extern kabinett att tillgå vid testtillfället för jag ger mig katten på att den här krabaten kan leverera ännu mycket mer, både i volym och ton, med rätt högtalarlåda. 
 
Slutomdöme
Fender 68 Custom Princeton Reverb är ett lyckokast, framförallt för gitarrister som gillar ett mångsidigt, pålitligt och rikt grundljud med vintagekaraktär. Det är i huvudsak en ”ren” förstärkare och inget att gömma sig bakom, även om den kan leverera både dist och kompression på ”rätt” sätt. Jag är övertygad om att den kommer att tilltala gitarrister som vill kunna forma sin ton och sitt uttryck med fingrar och spelteknik och som föredrar overdrive före dist. För de finsmakare som sedan tidigare haft ett gott öga till Princetonstärkare just för deras karaktär, behändiga storlek och effekt har den här tweakade modellen stora möjligheter att bli en hit.
 
 
Fakta
Fender 68 Custom Princeton Reverb
• Gitarrförstärkare, combo
• 12 watt
• Rör: 1 x 12AT7 och 3 x 12AX7 förstegsrör, 1 x 5AR4 likriktarrör och 2 x 6V6 slutrör
• Högtalare: 1 X Celestion TEN 30 högtalare
• Rördrivet reverb och tremolo (”vibrato”)
• Schumacher transformatorer (som 68:orna hade)
• Pedal för reverb och tremolo samt mjukt skyddsfodral
• Pris: 10 750:-
 

 Prenumerera på nyhetsbrev från fuzz.se
ANNONSER
banner