banner Skandinaviens ledande gitarrportal

Carlin Kompressor & Phaser Original

Av Mats Claesson

Wow, snacka om flashback. Jag sitter här med två kultförklarade Carlinpedaler som i ett ögonblick tar mig tillbaka till forna dagars gitarrmalande i replokaler där rockdrömmar vävdes.
Carlins kompressor- och phaserpedaler kunde man förskansa sig på 70-talet. Jag brukade kalla de här pedalerna för ”Mahavishnu”-pedaler, för phaserpedalen, vars ”fasförskjutningseffekt” man skötte steglöst via en fotpedal, som en wah-wah, fick ens eget ljud att ibland glimra till på ett magiskt vis och låta väldigt likt Johns modulerade sound. Även kompressorn med sin väldigt användbara distfunktion fick ljudet att också likna John McLaughlins speciella, lite spräckiga dist som han ofta använde sig av. Nu befinner jag mig alltså åter i detta ljudlandskap av exklusiva pedaler byggda av gamla delar.
Carlin kompressor. Denna Carlin kompressor är byggd på gamla originaldelar utifrån ett unikt 70-talskoncept. Kontrollerna har inga beteckningar och det finns ingen på/av-indikatorlampa – så det är bara att trampa igång och börja vrida på rattarna och lyssna sig fram. De omärkta kontrollerna är för volym, drive och kompression. Drivefunktionen går från noll dist till en ganska intensiv, fuzzig distorsion och man får, beroende på vilket ljud man har i förstärkaren, försiktigt labba sig fram till en ”sweetspot” som passar en själv. Kompressionen är massiv med en mycket lång efterklang. Anslagsattacken går att ställa från mjukt ”pluck” till ett nästan helt anslagsbefriat ljud. 
Det mest intressanta med Carlin-kompressorn är hur musikaliskt kompression- och drivekontrollerna arbetar tillsammans. Man kan till exempel ställa in ett ljud som påminner om en E-Bow eller Sustainer det vill säga ändlös sustain, som liksom kommer smygande på. Jag fick även fram ett vansinnigt läckert ljud där den rena ren tonen i gitarren får en slags efterklang med en ökande dist.
Instrument- och förstärkaranslutningarna sitter på ”fel” sida om pedalen, alltså tvärtom vad vi är vana vid. Pedalen har ingen nätadapteranslutning (men detta finns som option) så det är 9 voltsbatteri som gäller.
Carlin kompressor har en oslagbar analog värme och dynamik. Enligt min mening den fränaste kompressor jag någonsin hört. Vågar man säga; det var bättre förr?
Carlin Phaser Original. Det var en pedal som var populär hos många svenska proggband på 70-talet. Svenska gitarrikoner som ”Fjellis” Fjellström och Kenny Håkansson vill jag minnas hade en sådan här i sin arsenal.
På Phaserpedalen finns inga kontroller alls – om vi bortser från själva fotpedalen som styr modulationen – utan endast en av/på-knapp.
Ljudet kan karaktäriseras av en skimrande och bubblande fasförskjutning, som justeras steglöst via fotpedal – vad annars? Här kan man ”fasa” i tempo med vad man spelar eller bara vicka fotpedalen i olika svep, hur som helst, högst användbart vid till exempel arpeggioaktigt ackordspel. Det fina är att man även kan stanna till vid en viss frekvens i de olika faslägena och mana fram riktigt tokiga tonlägen. Exempelvis hittade jag ett läge där en tunn skimrande överstyrning tittade fram, just endast i detta enda läge i fasförskjutningen – helt fantastiskt vid solospel.
Har man en god, rund, crunchig inställning på förstärkaren blir funkiga komp och riffspel helt oemotståndliga.
Precis som på kompressorpedalen ansluter man gitarr på vänster sida och förstärkaren på höger sida. Detta kan ju bli lite råddigt om man har ett pedalbord med andra, modernare pedaler – men det låter ju så bra att detta bara är en randanmärkning.
Strömförsörjningen är också lite udda: 6 volt, fördelat på fyra st 1,5 V batterier.
Behöver jag tillägga att de två pedalerna låter magnifikt musikaliskt tillsammans? Nä, trodde väl det. Köp medan tid är. Det är nämligen en strikt limiterad upplaga som finns tillgänglig. Kompressorn finns dock som byggsats hos Moody Sounds!
 
Fakta
Carlin Kompressor
Kompressorpedal
Kontroller: Volym, drive, kompression
Strömförsörjning 9 V batteri
Pris: 1 500:-
DIY Carlin Kompressor klon kit
Kompressorpedal byggsats
Pris: 695:- 
 
Carlin Phaser
Phaserpedal
Justeras steglöst via fotpedal
Strömförsörjning: 4 st 1,5 V batterier
Pris: 3 000:-
 
The story of Carlin pedals
Nils-Olof Carlin från Lund är mannen bakom Carlin-pedalerna som tillverkades en bit på 70-talet. En av verkligt få svenska pedaltillverkare vid den tiden och en slags föregångare till kreativa pedaltillverkare av idag som till exempel Björn Juhl.
FUZZ sökte upp Nils-Olof, som alltså ”nytillverkat” ett begränsat antal Carlinpedaler som nu säljs genom Moody Sounds, för att be honom berätta om bakgrunden och idéerna till sin unika phaser- och kompressorpedal.
Berätta lite om din bakgrund som pedaltillverkare.
– Som tonåring höll jag på med elektronik, mest  amatörradio. Detta var innan det fanns ens germaniumtransistorer ute i marknaden! Det fortsatte jag med under den ganska långa studietiden i Lund. Jag försökte väl spela lite gitarr, men efterhand insåg jag att det inte var där jag hade mina talanger. Däremot hade jag skaffat mig en hel del erfarenhet att göra elektronikkretsar, och hade bättre förmåga att uttrycka mina musikaliska idéer i denna form, och kom att känna en del av de riktiga musikerna i Lund, som kunde hjälpa mig att testa.
När och hur fick du idén till phaserpedalen?
– Idén till faspedalen fick jag i början på 70-talet. Jag hade funderat över hur man skulle kunna få fram en fasförskjutningseffekt rent elektroniskt, när det en dag slog mig att tillräckligt många fasvridande steg i serie skulle ge en rätt realistisk faseffekt. Jag knåpade ihop en krets med 10 steg, med fotomotstånd och en lampa, med en liten skärm som skuggade dem mer och mindre när man tryckte ner en pedal – lite som wahwah. Det kändes logiskt och enkelt då – och någon förebild hade jag inte. Åtminstone vad jag visste fanns då ingen elektronisk fasförskjutare alls på marknaden, och de som kom senare hade vad jag vet alla styrning med oscillatorer, vilket ju inte alls ger samma kontroll.
– Några av vännerna testade, och idén verkade tillräckligt bra för att ordna lådor hos plåtslagaren och göra några kretskort. Dåvarande Italienska Musik var den första som sålde pedalerna, det blev senare fler musikaffärer i landet som beställde. Rätt snart kom jag på att med återkoppling kunde man få en mycket tydligare effekt, och gjorde ett nytt kretskort. 
– Hur många pedaler jag fick ut på marknaden kommer jag dåligt ihåg, det var säkert mindre än hundra. Och lika dåligt kommer jag ihåg vad de kostade ut. 
När fick du idén till kompressorpedalen?
– Kompressorn kom lite senare än faspedalen. Inspirationen kom från en pedal som en musikhandlare visade mig. Den fungerade inte särskilt bra, han undrade om jag kunde göra något bättre. Jag såg att elektroniken var högst amatörmässig, men antog utmaningen och gjorde en helt egen design med en fälteffekttransistor som förstärkningskontroll. Jag ville ha blixtsnabb reaktion på attacken, låg distorsion, stor dynamik och lågt brus men ändå behålla vad jag kunde av gitarrklangen. 
– Men det slog mig att det var mycket lätt att lägga till en variabel distorsion (2 transistorer, ett motstånd och en potentiometer extra!), och ändå behålla den komprimerade dynamiken. Distorsionen är naturligtvis inte alls så stark som i en Fuzz Face, men möjligheten att ställa in lite lagom distorsion på detta vis fanns inte då och vad jag vet inte senare heller, men som sagt, detta var närmare 40 år sen och jag har inte hållit koll på marknaden alls sedan dess. Jag gjorde nog något färre kompressorer än phaserpedaler. 
Tillverkade du några andra effektpedaler utöver dessa?
– Jag fortsatte förstås experimentera, men hittade inga fler idéer som kunde duga till färdiga projekt. Det hela var egentligen inte mer än ett hobbyprojekt, och efter några få år var studierna klara, och då var det dags att ägna tiden åt yrke och familj i stället. Det kom alltså annat i livet, men på senare år har jag hört av några gitarrister att det byggts kopior, senast Albin på Moody Sounds. 
– Det visade sig nämligen att det låg några kretskort och lådor kvar trots alla flyttningar – så att jag kunde bygga några få exemplar av vardera. Moody har sedan gjort en byggsats till kompressorn, så att fler kan prova på den – faspedalen är knepigare att kopiera, men vem vet?
Kommer du att ta upp din tillverkning igen?
– Nej, det är jättekul att höra om ett förnyat intresse bland entusiastiska gitarrister, de flesta var säkert inte ens födda på den tiden, men jag tänker inte ta upp tillverkning igen – jag har helt andra intressen idag, så det får Albin göra, eller vem som vill.
FUZZ 2/13

 Prenumerera på nyhetsbrev från fuzz.se
ANNONSER
banner banner banner banner

Countdown to Fuzz Guitar Show 2018
FUZZ GUITAR SHOW 2018
MAY 26-27, GOTHENBURG