banner Skandinaviens ledande gitarrportal

Bygg din egen effektpedal - del 1

Av Albin Roslund

En del säger att tonen sitter i fingrarna och en del säger att tonen sitter i gitarren. Andra säger att tonen sitter i kretskortet, som sitter i utrustningen man använder till gitarren. Efter att du läst våra artiklar om pedalbygge kommer du definitivt bli anhängare av ”kretskortsteorin”.
Det är toppenskoj att löda ihop ett par komponenter och få liv i en pedal, och alla ljudvariationer man kan få genom att ändra komponentvärden... Vi ska bygga en superenkel krets, baserad på endast en transistor, och lär oss samtidigt byggarknep som man kan tillämpa på kommande projekt. 
Bild 1. Ett par komponenter, valda med omsorg och kombinerade på rätt sätt, kan skapa välljudande rock n roll.
Bild 1 visar ”legobitarna” som vi kommer att jobba med, inget unikt med dem på något sätt. Samma typ av komponenter kommer igen överallt. Andra kombinationer och andra värden bygger upp helt andra kretsar. Vi ser att vår pedal har fyra motstånd, två dioder, två kondensatorer och en transistor. Mer än så behövs faktiskt inte. En guldblänkande platta är tydlig i bilden. Det är den som kommer att bli vårt kretskort, det som alla komponenter monteras på. Normalt har en viss krets ett specialritat kort. Fördelen med kortet på bilden är att man kan bygga vad som helst på det! Det låter ju fantastiskt. Ja, men i praktiken blir det fort rörigt när man försöker bygga mer komplicerade saker på den här typen av kort.
Hur funkar ett sådant här kort då? Hur ska man tänka? Vi ser att det har ett rutnät av hål och att de hör ihop tre och tre med strömledande länkar. Att bygga består till stor del i att göra ”komponentbroar” mellan sådana här länkar. Du kommer snart in i det. När du löder; se till att tenn inte rinner över från ett ledande område till ett annat.
Vi börjar med det allra mest grundläggande, att definiera kretsens plus- och minuspol. Strömmen skall in ena änden och ut i andra. Den ska samtidigt göra nytta och se till att aktiva komponenter (transistor och lysdiod) fungerar. Vi löder helt enkelt fast sladdarna från en batterikontakt i kortet: den svarta sladden (som kommer att bli minuspol/jord) i ena änden och den röda (pluspolen) i andra.
Bild 2. Bygget börjar med att vi skapar en plus- och en minuspol på kortet.
På bild 2 har vi även klippt av en sladdbit och byglat två av kortets länkar vid minuspolen. Det är flera komponenter som ska jordas i minuspolen framöver, och den här polen måste därför vara större, ha fler hål, än den ensamma länken som svart sladd kopplades till först.
Vi vill att pedalen ska ha en LED-lampa som visar effekt på. En sådan lysdiodkrets är fristående från ljudkretsen men båda byggs på samma kort.
Bild 3. Lysdiod av/på är en fristående krets som byggs på samma kort som ljudkretsen.
Bild 3 visar ett kopplingsschema över lysdiodkretsen. Det är den här kopplingen som vi inledningsvis ska ”överföra” till kortet: en resistor och en lysdiod i serie och en brytare som tänder/släcker den. Motståndet ska ha en resistans på cirka 3kohm för att lysdioden ska få lagom ström i effekt-på-läget. 3,3k (orange orange svart brun brun) är ett standardvärde som ligger nära önskade 3k och vi placerar en 3,3k-are vid pluspolen, som i schemat på bild 3.
Bild 4. Motståndet i lysdiodkretsen ansluts.
På bild 4 sätts motståndet på plats och vi utnyttjar samtidigt ett av dess ben för att bygga en bro från länken den ansluts till och den länk som vi tidigare satte fast batterikontaktens röda sladd i.
Motståndets andra ände ska kopplas samman med ett av lysdiodens ben.
Bild 5. Dioden måste vara rättvänd för att den ska lysa i effektläge.
På bild 5 har vi ordnat detta. Här måste vi inflika att lysdioden har egenskapen att ström endast kan gå i en riktning genom den. Den här asymmetrin visas genom att dess ben är olika långa. Det längsta benet ska vara närmast pluspolen. 
Bild 6, bild 7 och bild 8. Sladdar kopplas till strömställaren som växlar mellan effektläge (LED lyser) och bypass (LED lyser inte).
Slutligen ska vi koppla in brytaren som tänder/släcker lampan och vi väljer en tryckknapp för ändamålet. Vår ambition är ju att pedalen ska komma ifrån skrivbordet och upp på de stora scenerna. Så – koppla en sladd mellan länken vid lysdiodens kortaste ben och fotomkopplaren. Koppla en annan sladd mellan jord och fotomkopplaren, se bild 6, bild 7 och bild 8.
Ett par ord om omkopplaren bara. Omkopplaren som vi använder, den på bild 8, är av en sort som man ofta stöter på i pedaler. Använder du en annan sorts omkopplare, se till att ta reda på vilka stift som växlar mellan att vara ledande och icke-ledande när man trycker på knappen. Vi har diskuterat omkopplaren på bild 8 i en tidigare artikel i FUZZ och då numrerade vi stiften. Till den som kommer ihåg den här numreringen säger vi ”sladdarna ska anslutas till stift 8 och stift 9”. Till er andra säger vi ”titta på bild 8 och koppla så som visas där”.
Det har inte blivit så mycket liv i luckan än men i nästa nummer ska vi träffa en kompis som skakar runt i baljan. Och då blir det ljud!
FUZZ 4/12

Fler artiklar

     Prenumerera på nyhetsbrev från fuzz.se
    ANNONSER
    banner banner banner banner

    Countdown to Fuzz Guitar Show 2018
    FUZZ GUITAR SHOW 2018
    MAY 26-27, GOTHENBURG